Cov ntsiab lus suab paj nruag - M
Cov ntsiab lus suab paj nruag

Cov ntsiab lus suab paj nruag - M

Ma (It. Ma) – tab sis, piv txwv li, allegro tsis yog troppo (Allegro ma non troppo) - sai sai, tab sis tsis ntau dhau
Macabre (Fabkis Macabre, English Macabre), Macabro (It. Macabro) – funerary, gloomy
Machtvoll ( German mahtfol ) - haib
Madison (English Madison) – niaj hnub seev cev
Madrigal (Fabkis madrigal), Madrigale (Nws. Madrigale) – Madrigal
Madrigale concertato (Nws. Madrigale concertato) - madrigal nrog basso continuo (16-17 centuries)
Madrigalesco (nws. madrigalesco) - nyob rau hauv cov style ntawm madrigal
Maestà (nws. maesta) - greatness; nrog maestà (cov me nyuam), maestoso(maestoso) - majestic, majestic, solemn
Maestrevole (nws. maestrevole) – masterfully
Maibcoj (maestria) - kev txawj
Maestro (it. maestro) – xib fwb, composer, conductor
Maestro di cappella (nws. maestro di cappella) - tus neeg xyuas pib ntawm lub tsev teev ntuj (choir, orc.)
Maggiolata (it. majolata) – May song
Maggiore (nws. loj) - 1) loj, loj; 2) lub sijhawm loj, piv txwv li, qhov loj thib peb, thiab lwm yam.
Tej yam yees siv (English khawv koob), Khawv koob (Ib. Magic), Khawv koob (Fabkis khawv koob) - khawv koob, khawv koob
Magister (lat. Master) – tswv
Magister artium(master artium) - tus tswv ntawm kev kos duab
Magnanimità (nws. manyanimita) – generosity; nrog magnanimità (con magnanimita), Magnanimo (manianimo) - zoo heev
Magnificamente (nws. manifikamente), Zoo kawg li (eng. magnifit), nrog magnifienza (nws. con magnificenta), Magnifico (manifiko), Magnifiquejnent (fr. manifikman) - zoo, zoo kawg li, majestic
Magnifizenza (nws. Manifichentsa) - splendor, pomp, grandeur
Magnficat (lat. Magnificat) – “Cia nws tau tsa nto” – ib qho ntawm cov lus qhuab qhia ntawm lub Koom Txoos Catholic
Mallet(Fabkis Maye) - 1) mallet rau percussion instruments; 2) rauj ntawm lub piano Mailloche
( Fabkis Mayoche ) - tus ntaus rau lub nruas bass thaj tsam thiab tag nrho tom - kev tsim qauv ntawm jazz; lus, taub hau, ntws ntawm ntau ( fr kev. mae) – mas Maître ( fr tus tswv ) - tswv, xib fwb maître chanter) - Meistersinger Kev txawj
(fr. matriz) – 1) pawg ntseeg. tsev kawm hu nkauj; 2) lub npe ntawm tus tswv
Majestat (German maestet) - zoo heev
Majestätisch (maestetish) - majestic, majestic
Huab tais (Fabkis mazheste), Majesty (English majesti) – greatness
Majestic (English majestic), Majestic (Fabkis mazhestue) - majestic, majestically
Qhov loj (Fabkis mazher), Major (English meydzhe) – 1) loj, loj; 2) lub sijhawm loj, piv txwv li, qhov loj thib peb, thiab lwm yam.
Major triad (English meydzhe triad) – loj triad
Tej zaum (German Mal) - sij hawm; beim ersten Mai (beim ersten mal) - rau thawj zaug; zweimal(zweimal) - ob zaug
malaguena (Spanish malageña) - Malagueña, Spanish seev cev
Malicieux (fr. malieux) - crafty, mischievous, thuam
Melancholy (nws. malinconia) - melancholy, tu siab, tu siab; nrog malinconia (nrog malinconia)
Malinconico (malinconico) - melancholy, tu siab, tu siab
Malizia (nws. malicia) - cunning, cunning; nrog malizia (con malicia) - slyly
Mallet (eng. melit) - txiv laum huab xeeb; muag muag (mos mos mos) - mos mos mos
tej yam uas (mambo) – dance lat. -amer. keeb kwm
Manca (nws. semolina), Mancina (manchina) – sab laug tes
Limping (Nws. Mankando) – maj mam, fading
Manche (Fabkis manche) - lub caj dab ntawm bowed instrument
Mandola (Nws. Mandola) -
mandolin (Lus Askiv mandolin), Mandoline (Fabkis mandolin), Mandoline (German mandolin)), Mandolino (nws. mandolino) - mandolin
Mandolinata (nws. mandolinata) - serenade mus nrog mandolins
Mandolone (nws. mandolone) - ntses bass thaj tsam mandolin
Mandritta (it. mandritta) – sab tes xis
Manica (nws. manica) - ntiv tes tuav (nws. maniko) – lub caj dab ntawm lub bowed instrument
Maniera(Ib. Maniera), Txoj kev (Fabkis Manier) - txoj kev, yam, style
Manierato (Ib. Manierato), Txoj kev (Fabkis Maniere) - tus cwj pwm zoo, ua yeeb yam, ntxim hlub, zoo nkauj
Manieren (German Maniren) - decorations, melismas (ib lo lus German nyob rau hauv lub xyoo pua 18th)
yam (English mene) – yam, method, method, style
Coj tus cwj pwm (mened) - kev ua phem, kev coj zoo
Mannerchor (German routekor) - txiv neej hu nkauj
Txiv neej nimmt jetzt die Bewegung lebhafter als das erste Mai (Tus txiv neej German nimt ezt di bevegung lebhafter als das erste mal) yog qhov chaw ua yeeb yam ntawm qhov nrawm dua li qhov pib ntawm zaj nkauj [Beethoven. “Zaj nkauj ntawm ib lub tebchaws nyob deb”]
Kuv (nws. mano) – tes
Mano destra (mano destra), Mano diritta (mano diritta ), Mano dritta ( mano dritta) - sab tes xis
Mano sinistra (mano siinistra) – sab laug tes phau ntawv, lus Askiv phau ntawv), phau ntawv (nws. manual), Manuel (fr. manuel) - keyboard rau tes ntawm lub cev Manualiter (lat. phau ntawv) – [indication] ua qhov chaw no nkaus xwb nyob rau hauv phau ntawv, tsis siv lub maracas pedal (maracas) - maracas (percussion instrument of Latin American keeb kwm) Npav (nws. Marcando), muaj npe
(marcato) - hais txog, emphasizing
Lub peb hlis ntuj (eng. maach), Lub peb hlis ntuj (fr. March), Marcia (nws. – March) – March
Marciale (marchale) –
Marche kev (fr. March funebr), Marcia kev lom zem (nws. Marcha funebre) – pam tuag, pam tuag lub peb hlis ntuj
Marche harmonique (Fabkis lub peb hlis ntuj armoyayk) - chord sequence Marche tub rog (Fabkis lub peb hlis ntuj militaire)
Marcia tub rog (Nws. March militare) – tub rog taug kev
fairy taleas (German märchen) - zaj dab neeg
Märchenhaft (märchenhaft) - zoo heev, nyob rau hauv lub cim ntawm ib tug fairy taleas
Marche redoublée (Fabkis redouble lub peb hlis ntuj) - ceev ceev
Marche triomphale (fr. Lub peb hlis ntuj trionfale), Marcia trionfale ( nws. Lub peb hlis ntuj trionfale) - lub peb hlis ntuj triumphal
Marching band (eng. maaching band) – instrumental ensembles of North American blacks ua si ntawm txoj kev , Marimbaphone (Fabkis marimbafon, English merimbefoun), Marimba (Italian, Fabkis, German marimba, English merimbe) - marimbaphone, marimba (percussion instrument) Cim (English Makt), cim (Lub teb chaws Yelemees Markirt), Ua (Fabkis Marque) - qhov tseem ceeb, hais txog Marquer la mesure (Marquet la mesure) - tuav lub yeej Markig
(German hom) - muaj zog, hnyav
Marsch (Lub Peb Hlis Ntuj) - Lub Peb Hlis
Marschmässig (marshmessikh) - nyob rau hauv qhov xwm ntawm lub peb hlis ntuj
Martelé (fr. Martel), Martellato (nws. martellato) - 1) mob stroke rau bowed instruments; txhua lub suab yog muab rho tawm los ntawm ib tug ruaj khov zog ntawm hneev nyob rau hauv sib txawv cov lus qhia nrog ib tug sai sai nres; 2) ntawm lub piano - lub staccato ntawm lub zog loj
Martellement (fr. martelman) – 1) repetition ntawm tib lub suab ntawm lub harp; 2) nyob rau hauv lub qub hnub, suab paj nruag, lub npe ntawm lub mordent
Rauj (nws. martello) - rauj ntawm lub piano
Martial (nws. marciale) – militantly
qhov ncauj qhov ntswg (eng. maskes) – qhov ncauj qhov ntswg (suab paj nruag thiab ua yeeb yam ib hom ntawv nyeem, nrov ntawm lub tsev hais plaub Askiv ntawm 16th-17th centuries.)
Ntsuas (German loj) - 'meter', loj
Pawg (English mass) – pawg ntseeg Catholic
Mas (German massich) - nruab nrab
Mas langsam (massich langzam) - maj mam
Mas schnell (massih schnel) - sai sai
Maßig thiab eher langsam als geschwind (German massich und eer langsam als geschwind) - nruab nrab, ze rau qhov qeeb qeeb tshaj qhov nrawm [Beethoven. "Cov nkauj rau cov lus ntawm Gellert"]
Mas Sige Halben (German massige halben) - nruab nrab tempo, ib nrab
suav Maßige Viertel (massige firtel) – nruab nrab tempo, quarter
suav Massimamente (nws. massimamente) – nyob rau hauv lub siab tshaj plaws degree
Matelote(Fabkis matlet, English matelout) – matlet (sailor dance)
Matinée (Fabkis matine, English matiney) - thaum sawv ntxov lossis tav su, ua si
mattinata (nws. Mattinata) – sawv ntxov serenade
Maxima (lat. Maxim) – 1- Kuv yog lub sijhawm ntev tshaj plaws hauv kev coj khaub ncaws
Maxixe (Portuguese mashishe) - matchish (dance ntawm Brazilian keeb kwm)
Mazourka (Fabkis mazurka), Mazurka (muag), Mazur (Polish mazur), Mazurka (mazurek) - mazurka
Mazza (nws. mazza ) - mallet rau percussion ntsuas
Ntsuas(English meizhe) - 1) meter, loj; 2) kev sib tw; 3) lub sij hawm nyob rau hauv mensural notation thiab lawv piv; 4) qhov sib piv ntawm ntu ntu ntawm lub suab nrov ntawm lub ntsuas cua rau nws qhov ntev
Medesimo (nws. medesimo ) - tib yam Medesimo
lub sij hawm (nws. medesimo tempo) - tib yam lub sij hawm Qhov nruab nrab (English midiant), Dhau (nws., German mediante), Dhau (fr. medi Ant) - Upper mediant (III theem) Nruab nrab (lat. mediator) – mediator, plectrum Kev xav (it. Meditamente) – xav txog kev xav Meditation
(Fabkis meditation), Meditation (English meditation), meditation ( nws. meditatione) - kev xav, kev xav Kev xav
( nws. meditative) - xav txog midi slowley) - qeeb qeeb Medium viav vias (eng. midem suin) - nruab nrab tempo hauv jazz Nruab nrab tempo eng . midi tempou) - ntawm qhov nruab nrab kev sib haum xeeb (German meerere) - ntau, qee qhov Mehrstimig (German meerstimmich) - polyphonic Mehrstimmigkeit
(Meerstimmihkait) - polyphony
Meistersang (German Meistersang) - kos duab ntawm Meistersingers
Meistersinger (Meistersinger) - Meistersinger (tus tswv ntawm kev hu nkauj ntawm 15th-16th centuries)
Melancholic (English melenkolik), Melancholisch (German melancholish), Melancoliso (nws. melankoliko), Mélancolique (Fabkis melancolic) - melancholy, tu siab
melancholy (German melancholy), Melancholy (English melenkeli), Melancholia (Italian melancolia), Melancolie (Fabkis melancoli) - melancholy, tu siab, despondency
Sib xyaw (Fabkis melange) - medley; literally sib tov ntawm
Melica(Italian malika) - lus
Melico (maliko) - melodic, suab paj nruag, lyrical
Melismatik (German malismatik) - melismas, cov lus qhuab qhia ntawm melismas
Melismatisch (melizmatish) - nrog kho kom zoo nkauj,
melismas (German malismen), Mélismes (Fabkis melismat) ) - melismas (decorations)
Mellophone (English mellophone) – mellophone (Brass instrument)
Suab paj nruag (nws. melody), suab paj nruag (German melody), suab paj nruag (English melody) – suab nkauj
Melodic seem (English melodic session) – melodic section (instruments lead a melody in a jazz ensemble)
suab paj nruag(fr. suab nkauj) – 1) suab nkauj; 2) romance, nkauj
Melodico (nws. melodiko), Mélodieux (fr. suab), Suab nrov (nws. melodioso), Suab nrov (eng. miloudyes), Méloque (fr. melodik), Melodisch (German melodish) - melodic, melodic
Suab paj nruag (German melodic) - melodic, cov lus qhuab qhia ntawm suab paj nruag
Nkaujmimmem (German melodrama), Nkaujmimmem (English melodrame), Melodrame (Fabkis melodrama), Melodrama (Italian melodrama) - melodrama
Mélopee (French melope), Melopoie(German melopoie) – melopeya: 1) cov Greeks muaj cov lus qhuab qhia ntawm melos; 2) nyob rau hauv niaj hnub, melodic art. hais lus; 3) suab paj nruag
Melos (gr. melos) – melos, melodic. element hauv suab paj nruag
Membran (German membrane), Maiv vwj (Italian membrane), Maiv vwj (Fabkis manbran, English membran) - daim nyias nyias
Membranophone (German membranophone) - membranophones - cov twj paj nruag uas ua suab ua tsaug rau ib daim nyias nyias (tsiaj tawv nqaij)
tib (fr. mem) - tib yam, tib yam, tib yam
Me me mouvement (mem muvman) – the same tempo
hem (fr. manasan) – menacingly [Scriabin. "Prometheus"]
Menestrel (Fabkis menestrel) – minstrel [poet, tshuab raj cf. hauv.)
Ménétrier (Fabkis manetrier) – 1) minstrel (poet, tshuab raj, cf. centuries); 2) ib tug violinist hauv zos, festivities
Tsawg (nws. meno) – tsawg, tsawg
Me nyuam mos (mob siab), Meno presto (meno presto) - qeeb qeeb, qeeb qeeb
Mensur (German Menzur), Mensura (lat. menzura) – menzura , piv txwv li ntsuas: 1) qhov piv ntawm tus ntoo khaub lig seem ntawm lub suab raj ntawm ib tug cua ntsuas rau nws ntev; 2) durations hauv
raws plab notation thiab lawv kev sib raug zoo
(nws. … mente) - hauv Italian. lus xaus ntawm adverbs tsim los ntawm ib tug adjective; piv txwv li, fresco (frasco) - tshiab - frescamente (fraskamente) - tshiab
Menuet (French menue), Menuet (German minuet) –
Merklich minuet (German Merklich) - pom zoo
Medley (nws. maskolantsa), Messanza (messanza) - mix, potpourri
Messa (mas.), ncaj ncees (fr. mas), ncaj ncees (German Masse) - pawg ntseeg, pawg ntseeg Catholic
Messa da requiem (nws. mass and requiem), Messe des morts (fr. mass de mor) – requiem, pam tuag catholic. kev pabcuam
Messa di vice (it. massa di voche) – suab
milling Mesinginstrument (ger. messinginstrument) – tooj liab instrument
Mestizia (it. mesticia) – kev tu siab, tu siab; nrog mestizia (nrog mesticia), Lub nroog (mesto) - tu siab, tu siab
Meshes (Fabkis masur) - 1) meter, loj; 2) kev sib tw; 3) Lub sij hawm ntawm cov ntawv sau nyob rau hauv mensural notation thiab lawv piv; 4) qhov sib piv ntawm tus ntoo khaub lig ntawm lub suab raj ntawm lub ntsuas cua rau nws qhov ntev; ib mesure (a la mesure) - ntawm tib lub pace
Mesuré (fr. mesure) - ntsuas, nruj me ntsis hauv kev sib dhos
Mesure rau trois temps (fr. mesure a trois tan) – 3
ntaus Mesures composées(Fabkis mesure compose) - qhov ntau thiab tsawg
Mesures irrégulières (Fabkis mesure irrégulière) - asymmetrical. qhov ntau thiab tsawg
Mesures yooj yim (Fabkis mezur qauv) - qhov ntau thiab tsawg
Ib nrab (nws. met) – ib nrab ntawm
Metallophon (gr., German metallophon) - 1) lub npe dav dav ntawm percussion instruments ua los ntawm hlau; 2) percussion instruments nrog hlau, daim hlau; 3) niaj hnub percussion ntsuas xws li vibraphone
Metrum (German Metrum), Ntsuas (English Mite), Ntsuas (Fabkis tus tswv), Metro (Nws. Metro) – meter, loj
Metric (Ib. Metric), kev ntsuas (English Matrix), Metric (German Metrik), Metric (Fabkis Metric) - metrics, cov lus qhuab qhia ntawm lub ntsuas
Xov tooj rau (Greek - German matron) - metronome
Tso (Italian Metere), muab tso rau (Fabkis tus tswv) - muab tso, teeb tsa, nias [pedal], tso rau [mute]
Tso (nws. mette), muab tso rau (fr. phooj ywg) - tso rau [mute]
Meter lub suab (nws. metter la voche) – zeb lub suab
Mezza aria (nws. mezza aria), Mezza lus (mezza voche) – [ua] in an undertone
mezzo (it. mezzo, tsoos pron. – mezzo) – nruab nrab, ib nrab, ib nrab
Mezzo carattere (nws. mezo karattere) - "tus yam ntxwv" lub suab thiab "tus yam ntxwv" ib feem hauv kev ua yeeb yam
Mezzo forte (nws. mezzo forte) - los ntawm nruab nrab. zog, tsis nrov nrov
Mezzo-legato (it. mezzo-legato) – lub teeb, beady piano ua si
Mezzo piano (nws. mezzo piano) – tsis heev nyob ntsiag to
Mezzo soprano (nws. mezzo soprano) – low soprano
Mezzosopranoschlüssel (it.- German mezzo-sopranoschussel) – mezzosoprano key
Mezzo staccato (nws. mezzo staccato) – tsis heev jerky
Kev hlub (nws. mezo-tuono) – semitone
Mi (it., fr., eng. mi) – mi suab
Nruab nrab hneev (eng. mi). nruab nrab hneev) - [ua si] hauv nruab nrab hneev nti
mignon (fr. minion) - zoo, ntxim hlub
Tub rog (fr. militar), Cov tub rog(nws. militare), Tub rog (eng. tub rog) – tub rog
Tub rog (fr. militerman), Tub rog (it. militarmente) – nyob rau hauv cov tub rog ntsuj plig
Militärmusik (German militermusik) - tub rog suab paj nruag
Militärtrommel (German militertrbmmel), Tub rog nruas (tub rog nruas) - tub rog nruas
Minaccevole (nws. minacchevole), Minacciando (minacciado), Minaccioso (minaccioso) - menacingly, menacingly
Tsawg kawg (German mindestens) - tsawg kawg, tsawg kawg
Me me (fr. miner) - 1) me, me; 2) me me. interval, np. m. peb ym.
Tej yam me me(Italian me me), Tej yam me me (Fabkis tej yam me me, lus Askiv minieche) - me me
Tsawg (English minim), Yam tsawg kawg nkaus (Italian minima) - 1/2 (ceeb toom)
Yam tsawg kawg nkaus (Latin minima) - 5th los ntawm qhov ntev ntawm qhov loj hauv kev coj khaub ncaws; hais qhov tsawg tshaj plaws Minnesang
( German minnesang
) - cov art of cov minnesingers me me, me; 2) lub sijhawm me me; piv txwv li, tus me thib peb, thiab lwm yam. Tus yuam sij me (English meine ki) – minor key Tsawg triad
(eng. meine triad) – minor triad
minstrell (eng. minstrel) – 1) minstrel (poet, singer, musician ntawm lub Nrab Hnub nyoog);
2) nyob USA, cov neeg hu nkauj dawb thiab dancers, disguised li dub thiab ua Negro
zaj nkauj
thiab seev cev; txhais tau tias yog txuj ci tseem ceeb
Mirliton (fr. mirliton) - 1) cov yeeb nkab; 2) adv. suab nkauj
Mise de voix (Fabkis mise de voix) - suab milling
Mob siab (lat. miserare) – “Muaj kev hlub tshua” – pib ntawm lub Catholic chant
Missa (lat. nco) – pawg ntseeg, pawg ntseeg Catholic
Missa brevis (nco brevis) - luv pawg
Missa de profundis (nco de profundis) – pam tuag pawg
Missa hauv musica (nco hauv suab paj nruag) - pawg nrog instrumental accompaniment
Missa solemnis (nco solemnis) – solemn mass
Paub tsis meej (nws. mysterio) - zais cia; nrog misterio (con mysterio), Tseebkuv (misterioso) - mysteriously
Mystical (nws. mystico) – mystically
Misura (nws. mizura) – loj, tuav
Misurato (mizurato) - ntsuas, ntsuas
nrog (German mit) - nrog, nrog, ua ke
Mit Bogen geschlagen (German Mit Bogen Geschlagen) - [ua si] tawm tsam hneev nti
Mit Dämpfer (German mit damper) - nrog lub suab nrov
Bogen yog qhov zoo tshaj plaws (German mit ganzem bogen) - [ua si] nrog tag nrho hneev
Mit großem Ton (German mit grossem tone) - loj, tag nrho lub suab
Mit großier Wildheit (German mit grosser wildheit) - ua phem heev [Mahler. Symphony No. 1]
Mit Hast (mit hast) – hastily, hastily nrog
Pathos ( German: nrog höchstem Pathos ) - nrog rau qhov zoo tshaj plaws pathos - nrog lub siab dawb paug [Beethoven. Sonata No. 30] Mit Kraft (mit craft), kräftig (craft) – heev
Mit Lebhaftigkeit, jedoch nicht in zu geschwindem Zeitmaße und scherzend vorgetragen (German mit lebhaftigkeit, edoch nicht in zu geschwindem zeitmasse und scherzend forgetragen) – ua cus ciav thiab playfully, tab sis tsis ceev heev [Beethoven. “Kiss”]
Mit Lebhaftigkeit und durchaus mit Empfindung und Ausdruck (German: Mit Lebhaftigkait und Durhaus mit Empfindung und Ausdruck) - muaj zog, txhua lub sijhawm qhia, nrog kev xav [Beethoven. Sonata No. 27]
Mit Nachdruck (mit náhdruk) – hais txog
Kraft daim ntawv (German mit roer craft) - nrog brute force [Mahler]
Nws yog ib qho yooj yim mus cuag Saiten (German mit shvach gespanten zaiten) - [nruas] nrog cov hlua xoob xoob (snare nruas txais tos)
Mit Schwammschlägel: koj puas xav tau ntau tus thwjtim? (German: Mit Schwamschlegel) - [ua si] nrog lub mos mos nrog daim txhuam cev
Kuv tus me nyuam (German: Mit Schwankender Bewegung) - ntawm qhov hloov pauv, tsis khov kho [Medtner. Dithyramb]
Nyob zoo Bogen (German mit springgendem bogen) - [ua si] nrog hneev dhia
Mit Unruhe tau txais (German mit unrue bevegt) - zoo siab heev, nyob tsis tswm
Mit verhaltenem Ausclruck (mit verhaltenem ausdruk) – with restrained expressiveness [A. Favter. Symphony No. 8]
Mit Vehemenz (mit veemenz) – zog, sharply [Mahler. Symphony No. 5]
Mit Kub (mit verme) - sov, mos
Mit Wut (mit wut) - npau taws heev
Mittelsatz(German mittelsatz) - nruab nrab. ib feem ntawm
Kev sib tw (German mittelshtime) - nruab nrab. suab
Mixolydius (lat. mixolidius) –
mixolydian hom Mixte (fr. mix) – sib xyaw, sib txawv, heterogeneous
Mixtur (German. mix), Sib tov (lat. mix), Sib tov (fr., organ register)
mobile (Nws. mobile, Fabkis mobile, English mobile) – mobile, changeable
Modal (Fabkis, German modal, English modal), Modale (Ib. modal) – modal
hom (Fabkis mod, Askiv hom) – hom
ntsis (English moderit), Nruab nrab(moderitli) – moderately, restrainedly
ntsis (nws. moderato) – 1) moderately, restrainedly; 2) tempo, nruab nrab, nruab nrab ntawm andante thiab allegro
Nruab nrab ntaus (English moderatou ntsis) - nyob rau hauv nruab nrab. tempo, nyob rau hauv style ntawm ntaus suab paj nruag (jazz, lub sij hawm)
Nruab nrab bounce (English moderatou bounce) - nyob nruab nrab. tempo, nyuaj
Nruab nrab qeeb (eng. moderatou qeeb) – qeeb qeeb
Nruab nrab viav vias (eng. moderatou suin) – nyob nruab nrab. tempe (jazz, term)
Tsim Kho (French moderater), Tus neeg saib xyuas (Italian moderatore) - tus neeg nruab nrab ntawm lub piano
Saib xyuas (French moderation), Ntsig (English moderation) – moderation; nyob rau hauv cawv(nyob rau hauv moderation) – moderately, restrainedly
Moderazione (nws. moderatione) – moderation; cawv (con moderatione) – moderately
ntsis (fr. modere) – 1) moderately, restrainedly; 2) pace, avg. nruab nrab ntawm andante thiab allegro
Modére thiab trés souple (Fabkis modere e tre supl) – me ntsis thiab maj mam [Debussy. “Island of Joy”]
Modérément (Fabkis modereman) – moderately, restrainedly
Modérément animé comme en prétudant (Fabkis modereman anime com en preludan) - nrog rau cov animation txwv, zoo li preluding [Debussy]
Niaj hnub nimno (German niaj hnub, English moden), niaj hnub (fr. niaj hnub), Niaj hnub nimno (it. modern) – tshiab, niaj hnub
Modo (nws. modo) – 1) duab, yam, zoo li; 2) hom
Modo ordinario (nws. modo ordinarily) – ua si raws li ib txwm
Qauv (modular), Tes taws (English modulite) – modulate
Tsom iav (French modulation, English modulation), Tsom iav (German modulation), Moduiazione (nws. modulatione) – modulation
Modulation convergente (fr. modulyason converzhant ) - kev hloov pauv nrog rov qab mus rau qhov tseem ceeb
Modulation divergente (modulation divergent) – modulation tsau nyob rau hauv ib tug tshiab tseem ceeb
(lat. modus) – 1) hom; 2) ratio. durations nyob rau hauv mensural notation
Ua tau (German Möglich) - ua tau; wi mav - kom deb li deb tau
Möglichst ohne Brechung (German möglichst ib brehung) - yog tias ua tau yam tsis muaj arpeggiation
tsawg (fr. moen) – 1) tsawg, tsawg; 2) tsis muaj, rho tawm
Ib nrab (Fabkis muatier) - ib nrab
Moll (German mole) - me, me
Mollakkord (German mole chord), Molldreiklang (moldreiklang) – me triad
Molle (Fabkis mole, nws. Molle), Mollement (fr. moleman), Mollemente (nws. mollemente) – softly, weakly, maj mam
Mollgeschlecht (German molgeshlecht) - me ntsis inclination
Molltonarten (German moltonarten) - cov yuam sij me
Heev (nws. molto) - ntau, heev, heev; piv txwv li, allegro molto ua (allegro molto) - sai sai
Moment suab paj nruag (fr. Moman suab paj nruag) – suab paj nruag. ib pliag
Mono… (Greek mono) - ib tug…; siv hauv cov lus sib xyaw
Monochord (Greek - German monochord), Monocorde (Fabkis monochord) - monochord (qhov yooj yim tshaj plaws ib txoj hlua plucked ntsuas uas tau ua haujlwm nyob rau hauv ancient sij hawm rau xam thiab txiav txim lub caij nyoog)
Monodia (lat., ib., monodia), Monodie (fr. monodi), Monodie (German monodi),Monody (English monadi) – monody 1) monophonic hu nkauj tsis muaj accompaniment, 2) solo hu nkauj nrog accompaniment.
Monodie (English manedik), Monodico (nws monodiko), Monodique (Fabkis monodic), Monodisch (German monodish) - monodic
Monodram (German monodram) - theem. kev ua yeeb yam nrog ib tus cwj pwm
Monotone (German monotone), monotone (Fabkis monotone), Monotono (Nws. monotono), Monotonous (English menotnes) - monotonous, monotonous
Montare (Ib. Montare), tshoom(fr. monte) - 1) tsa, tsa; 2) nce (hauv suab); 3) muab cov cuab yeej nrog cov hlua; 4) theem ib qho opera, oratorio, thiab lwm yam.
Saib (fr. montre) – ch. qhib labial lub suab ntawm lub cev
Moqueur (fr. Moker) – thuam
Morbidamente (nws. morbidamente), Morbide (fr. morbid), nrog morbidezza (nws. con morbidezza), Mos (morbido) - softly, maj mam, mob
Thooj (fr. morso) - ua haujlwm, ua si
Morceau de musique (Fabkis Morceau de Music) - suab paj nruag. ua si
Morceau d'ensemble (fr. Morceau d'ensemble) – 1) pawg; 2) tus naj npawb ntawm opera, uas muaj ntau tus neeg koom. soloists
Morceau detache(fr. morso detashe) – ib qho kev qhia tseem ceeb los ntawm tej hauj lwm loj
Mordant (fr. mordan) – 1) sarcastically [Debussy]; 2) lub sij hawm
Mordent (German mordent, English modent), Mordent (Italian mordente) - mordent (melism)
ntau (English moo) – more, more
Muaj kev hais tawm ntau (moo expressive) – ntau nthuav
Morendo (Italian Morendo) - fading
Moresca (Spanish Moresca) - starin, Maurit. Kev seev cev nrov hauv Spain thiab Ltalis hauv 15th thiab 17th centuries.
Morgenständchen (German Morgenshtendhen) - sawv ntxov serenade
Moriente (Nws. Moriente) – fading, fading
Mormorando (Ib. Mormorando), Mormorevole(mormorevole), Mormoroso (mormoroso) - ntxhi, yws, mumbling
Mosaico (nws. mosaic) - mosaic, ib txheej ntawm cov motifs sib txawv
Mosso (nws. mosso) – mobile, cus ciav
Motet (fr. mote, eng. moutet), Motette (German Motette), Motetto (Ib. Motetto), Motetus (lat. Motetus) – motet
motif (Fabkis motif, English motif), Lub siab (German motif), Vim li cas (Ib. motive) – motif
maus taus (It. moto) – tsheb; ua moto(nws. con moto) – 1) mobile; 2) ntxiv rau lub npe. tempo, qhia acceleration, piv txwv li, allegro con moto – es tsis yog allegro; andante con moto – es tsis yog andante Moto perpetuo (nws. moto perpetuo) – perpetual motion; tib yam li Perpetuum mobile
Moto ua ntej (nws. moto prechedente) - ntawm lub sijhawm dhau los
Motoprimo (nws. moto primo) - ntawm qhov qub tempo
Lub zog (lat. motus) – zog
Motus contrarius (motus contrarius) - opposites, txav hauv lub suab
kev taw qhia Motus obliquus (motus obliquevus) - kev txav tsis ncaj hauv lub suab qhia
Motus rectus (motus rectus) - kev txav ncaj qha hauv lub suab qhia
Lub qhov ncauj(eng. mouts hole) – ib lub qhov rau tshuab cua ntawm lub tshuab cua
Lub qhov ncauj (eng. mouts-ogen) – 1) lub raj nplaim; 2) harmonica
ncauj npog ncig sab (eng. mouthspis) – lub qhov ncauj ntawm ib tug tooj dag cua ntsuas
tsab ntawv tsa suab (fr. muvman) – 1) zog, tempo; 2) ib feem ntawm kev ua haujlwm cyclic (sonatas, suites, thiab lwm yam), aw mouvement
(
o movman) - rov qab mus rau yav dhau los
tempo Valse thiab temps (mouvman de waltz thiab nws tan) - ntawm lub nrawm nrawm (suav los ntawm ntaus)
Mouvement direct(muvman direct) – direct txav
Mouvement parallèle (muvman parallel) – parallel txav
Mouvementé (fr. muvmante) – mobile, cus ciav, nrov
zog (eng. muvment) – 1) zog, pace; 2) ib feem ntawm kev ua haujlwm cyclic
Movendo (nws. movendo), Tsiv (mob) – mobile tsab ntawv tsa suab (movimento) – txav, tempo
Movido (Portuguese muvidu) – mobile
Moyenne nyuaj (fr. moyen difikulte) – nruab nrab. nyuaj
Muance (fr. muance) – 1) kev hloov [lub suab]; 2) nyob rau hauv Lub Xya hli ntuj - xyoo pua. suab paj nruag system ib lub tswv yim hais txog kev hloov kho (piv txwv li, kev hloov ntawm ib hexachord mus rau lwm qhov)
Khib(English mafl) – muffle [suab]
Muffled (muffled) - muffled, muffled
Muffler (muffle) - 1) tus neeg saib xyuas; 2) tsis mloog
Muito cantado a note de cima (Portuguese muito cantado a noti di eyma) - ua lub suab nrov heev [Vila Lobos]
Multiplication (lat. multiplicatio) – ceev ceev ntawm ib daim ntawv (17-18 centuries); txhais lus ntau
harmonica (German mundharmonika) - lub qhov ncauj harmonica
Mundloch (German mundloch) - lub qhov rau tshuab cua los ntawm cua tshuab
Ncauj (nws yog ib lub qhov ncauj) - ib lub qhov ncauj los ntawm ib tug tooj dag cua ntsuas
Munter (German Munter) - zoo siab, lom zem
Murmuré(Fabkis murmuret) - yws, yws, ntxhi, nyob rau hauv ib tug undertone
Muset (Fabkis musette, Askiv musette) – 1) bagpipes; 2) laus, French. seev cev; musette (fr. a la musette) - nyob rau hauv cov style ntawm lub bagpipe; 3) woodwind instrument
Music (English music) – 1) suab paj nruag; 2) sau ntawv; 3) kev ua suab paj nruag
Suab paj nruas (suab paj nruag) - 1) suab paj nruag; 2) hom kev ua yeeb yam nrog cov lej suab paj nruag (Anglo-American keeb kwm)
Suab paj nruag comedy (musical comedy) - suab paj nruag comedy
Suab paj nruag zaj duab xis (musical film) - suab paj nruag
Suab paj nruag (suab paj nruag hall) – 1) concert hall; 2) music Hall
Tshuab raj (suab paj nruag) - 1) tshuab raj; 2) composer; mus ua si tsis muaj suab paj nruag(uas ua si suab paj nruag uizout) - ua si yam tsis sau ntawv
music (lat. music) – suab paj nruag
Nkauj instrumental (suab paj nruag) - suab paj nruag, suab paj nruag nws tus kheej
Musica humana (human music) - kev sib haum xeeb ntawm tus ntsuj plig
music (nws. suab paj nruag) – 1) suab paj nruag; 2) sau ntawv; 3) ua si; 4) Orchestra
Suab paj nruag thiab programma (nws. music thiab program) – program music
Musica nrog lub koob yees duab (nws. music da camera) – chamber music
Musica thiab chiesa (music da chiesa) – church music
Musica di scene (music di sheng) - stage music music
Musica divina (lat. divin music), Musica sacra (music sacra) – church music
Musica falsa (lat. cuav music) – fake music
Musica ficta (lat. ficta music) – suab paj nruag "artificial"; raws li medieval terminology, suab paj nruag nrog kev hloov tsis tau muab los ntawm cov kev cai music
mensurabilis ( music menzurabilis) –
raws plab music Musico)- tshuab raj thuam, musicologist Suab paj nruag (nws. musicology), Suab paj nruag (fr. musicology) – suab paj nruag
Suab paj nruag scholar (English music tsev kawm ntawv) - musicologist
Suab paj nruag-sawv (English music stand) - suab paj nruag sawv, chaw taws teeb tswj
music (German music) - suab paj nruag
Musikalien (German suab paj nruag) - sau ntawv
Suab paj nruag (German suab paj nruag) - suab paj nruag
Musikant (German musician), tshuab raj (musiker) - suab paj nruag
Musikdiktat (German muzikdiktat) - suab paj nruag dictation
Musikdirektor (Tus thawj coj suab paj nruag German) - lub taub hau ntawm lub koom haum suab paj nruag
Musikdruck (German muzikdruk) - suab paj nruag luam ntawv
kev kawm suab paj nruag (German muzikerziung) - kev kawm suab paj nruag
Musikfest (German. musicfest) – suab paj nruag. kev ua koob tsheej
Musikforscher(German muzikforscher) - kws suab paj nruag
Musikforschung (musik-forshung) - musicology
Musikgesellschaft (German muzikgesellschaft) - suab paj nruag zej zog
Musikgeschichte (German muzikgeshikhte) - keeb kwm ntawm suab paj nruag
Musikinstrument (German muzikinstrument) - suab paj nruag
Musikkritik (German muzikkritik) - suab paj nruag thuam
Musikschriftsteller (German muzikshrift shteller) - kws suab paj nruag
tsev kawm suab paj nruag (German muzikshule) - tsev kawm suab paj nruag
Musiksoziology (German suab paj nruag sociologists) - sociology ntawm suab paj nruag
Musiktheorie (German muzikteori) - suab paj nruag txoj kev xav
suab paj nruag (German muzikferein) - suab paj nruag zej zog
Musikwissenchaft (German muzikwissenshaft) - suab paj nruag
Musikzeitschrift (German muzikzeit font) - suab paj nruag magazine
Musikzeitung (musikzeitung) - suab paj nruag ntawv xov xwm
music (fr. suab paj nruag) – 1) suab paj nruag; 2) suab paj nruag. ua si; 3) Orchestra; 4) sau ntawv
Musique thiab program (Fabkis suab paj nruag thiab program) – program music
Chamber suab paj nruag (Fabkis suab paj nruag de chanbre) - chamber music
Musique de danse (Fabkis suab paj nruag de Dane) - seev cev suab paj nruag
Musique de scène (Fabkis suab paj nruag de sen) - theem suab paj nruag
Musique de table (Fabkis suab paj nruag de table) - rooj suab paj nruag
Musique piav (Fabkis suab paj nruag piav qhia) - suab paj nruag pom
Musique duab (Fabkis suab paj nruag daim duab) - suab paj nruag polyphonic ntawm 15th-18th centuries.
Musique mesuree (Fabkis suab paj nruag mesuree) - cov suab paj nruag mensural
Nrov suab paj nruag (French music populaire) – 1) Nar. suab paj nruag; 2) nkauj nrov
Musique ua phem (Fabkis suab paj nruag profane) - suab paj nruag secular
Musique sacree (French music sacré), Musique kev cai dab qhuas (music religieuse) – cult music
Musique sérielle (Fabkis suab paj nruag sariel) - serial music
Ua suab paj nruag (German musiciren) - ua suab paj nruag, ua suab paj nruag
muta (lat., It. Muta) – “hloov” (qhia hauv ob tog kom hloov lub kaw lus lossis ntsuas)
Muta hauv… - hloov mus rau…
Kev sib hloov(lat. mutation), Mutazione (nws mutation) – kev hloov pauv: 1) Hauv Nruab Nrab Hnub nyoog. suab paj nruag lub kaw lus yog ib lub tswv yim hais txog niaj hnub, kev hloov kho (kev hloov ntawm ib hexachord mus rau lwm tus); 2) kev hloov ntawm lub suab
Hais tsis tau lus (English mute) – mute, put on the mute
Ntshai (mute) - muffled, stalled suab [ntawm lub horn]; nrog suab nrov (uydz mute) - nrog lub suab; tsis muaj suab nrov (widzaut mute) - tsis muaj suab
Mutierung (German mutirung) – kev hloov pauv [lub suab]
Siab tawv (German mute) - ua siab loj, ua siab loj, zoo siab
paub tsis meej (fr. mster) - paub tsis meej, paub tsis meej; avec mystère (avec mister) – mysteriously [Scriabin. “Prometheus>]
Mmysterieusement yws(Fabkis Mysterious Myurmuret) - tsis paub hais lus ntxhi [Scriabin. Sonata nr 9]
Mystérieusement sonore (Fabkis misteriozman sonor) - lub suab tsis meej
Mysterieux (tsis paub) - mysteriously
Paub tsis meej (eng. mystery) – paub tsis meej, paub tsis meej
Tseebkuv (kev tsis sib haum xeeb) - mysterious; paub tsis meej

Sau ntawv cia Ncua