Cov ntsiab lus suab paj nruag - L
Cov ntsiab lus suab paj nruag

Cov ntsiab lus suab paj nruag - L

L', Laj (nws. le, la, le); L', Li, La (fr. le, le, la) – the singular definite article
Lub tempo (nws. listesso tempo), los stesso tempo (lo stesso tempo) – tib pace
La (it., fr. la, eng. la) – sound la
La main droite en valeur sur la main gauche (fr. la main droite en valeur sur la maine gauche) – taw tes sab xis ntau dua sab laug
La mélodie bien marquee (fr. la melody bien marque ) - Nws yog qhov zoo los qhia txog lub suab nkauj
Labialpfeifen (German labialpfeifen), Labialstimmen (labialshtimmen) - cov kav dej ntawm lub cev
Lächeld (German lochelnd) - luag ntxhi [Beethoven. “Kiss”]
Lacrima(lat., ib., lacrima), Lagrima (nws. lagrima) - kua muag; nrog lagrima (sab laug), Lagrimevole (lagrimevole), Lagrimoso (lagrimoso) - kev quaj ntsuag, tu siab, puv kua muag
Lacrimosa tuag Ilia (Latin lacrimosa tuag illa) - "Tearful day" - cov lus qhib ntawm ib feem ntawm
Lage requiem (German lage) - 1) txoj hauj lwm (txoj hauj lwm ntawm sab laug tes thaum ua si bowed instruments); 2) kev npaj ntawm chords
Lagno (it. lanyo) – kev tsis txaus siab, kev tu siab
Lagnevole (lanevole) - plaintively
Lai (fr. le), Nteg (eng. lei) – le (mid-century song genre)
Laie (German laye) - art lover
Laienmusiker (Layenmusiker) - amateur tshuab raj
Laienkunst (layenkunst) - amateur
kev ua yeeb yam Laissant (fr. lessan) - tawm, tawm mus
tawm (Lesse) - tawm, tawm, muab
Tso (fr. lesse tombe) - ib txoj hauv kev los tsim suab ntawm lub tambourine ; ntawv pov
Laissez vibrer (Fabkis qis vibre) - 1) ua si piano nrog txoj cai pedal; 2) tawm qhov kev vibration ntawm cov hlua ntawm lub harp
Lamentabile (nws. lamentabile), Lamentoso (lamentoso) - plaintively
Kev quaj ntsuag (fr. lamantasion), Lam hais xwb (nws. lamentatsione), Kev quaj ntsuag (lamento) - quaj, moaning, complaining, sobbing
Landler (German Landler) - Austrian nar. seev cev; tib yam li Dreher
Lang (German lang) - ntev
Lang gestrichen (nyob rau hauv geshtrichen), Lang gezogen (lang hetzogen) - coj nrog tag nrho hneev
Langflöte (German langflöte) - longitudinal flute
Langhalend (German langhallend) - lub suab ntev
Maj mam (German. langzam) – maj mam
Langsamer werdend (langzamer verdend) - qeeb qeeb
Languendo (nws. languendo), avec lus (fr. avek langer), con Languidezza (nws. con languidetstsa), Languido (lus), Languissant (fr. langisan), Ntxim qab heev(eng. lengeres) – languidly, as if exhausted
Langueur (fr. langer), Languidezza (nws. languidezza), kev mob kev nkeeg (eng. lenge) — lus, languor
Dav (lat. larga) – lub sij hawm siab tshaj plaws nyob rau hauv mensural notation; ntawv dav
Largamente (nws. largamente), nrog larghezza (con bigzza) - dav, kos
tawm Larghezza (largezza) - lub latitude
ntawm Largando (nws. largando) - nthuav, qeeb; tib yam li allargando thiab slargando
loj (fr. larzh), Loj (larzheman) - dav
loj (eng. laaj) – loj, loj
Loj sab nruas(laaj side drum) – oversized snare drum
larghetto (nws. largetto) – me ntsis sai dua largo, tab sis qeeb dua andante, nyob rau hauv operas ntawm lub xyoo pua 18th. qee zaum siv los qhia txog kev ua siab zoo
Largo (nws. largo) – dav, maj mam; ib qho ntawm cov tempos ntawm qhov qeeb ntawm lub voj voog sonata
Largo assai (xws li, Largo di molto (largo di molto) - dav heev
Largo thiab poco (largo un poco) – me ntsis wider
Larigot (fr. larigo) - ib qho ntawm cov
Larmoyant organ registers (fr. larmoyan) – tearfully, plintively
lub (fr. la), Lassé (lyasset) - weirly
Yuav tawm (it. lashare) – tawm, tawm, cia mus
Lasciar vibrare (lashar vibrare) - 1) ntaus piano nrog txoj cai pedal; 2) ntawm lub harp, tawm ntawm kev co ntawm cov hlua
Lassan (Hungarian Lashan) - 1st, qeeb ib feem ntawm chardash
weld (German Lassen) - tawm mus
Lastra (Italian lastra) - lastra (percussion instrument)
Lute (Spanish Laud) - lute ( ancient stringed plucked instrument)
qhuas (lat. Lauda), Laud (laus) – Middle – century. laudatory chant
Laufen (German Lauf) – passage, roulade; ntawv khiav
nrov nrov (German Laut) - suab
nrov nrov - nrov, nrov
Looj (German Laute) - lute (ib qho qub hlua plucked ntsuas)
Le chant bien en dehors(French le champ bien an deor), Le chant bien marqué (le champ bien marque) - nws yog qhov zoo los qhia cov suab paj nruag
Le chant tres expressif (Fabkis
le champ trez expressif) - ua si lub suab nkauj heev nthuav tawm trez akyuze) - hais txog kev kos duab (rhythmically)
Le dessin un peu en dehors (fr. Le dessen en pe en deor) – me ntsis highlighting daim duab [Debussy. “Tus Tub Ntsuag”]
Le double plus qiv (Fabkis ob npaug ntxiv liang) – ob zaug qeeb li
Le le rêve prend forme (Fabkis le rêve pran forms) – npau suav los tseeb [Scriabin. Sonata No. 6]
Le son le plus haut de (instrument (Fabkis le son le plus o del enstryuman) - lub suab siab tshaj ntawm qhov ntsuas [Penderetsky]
Lead(English liid) – decree. nyob rau hauv ob tog ntawm tus ua cim ntawm muses. excerpt (jazz, lub sij hawm); lus coj
thawj coj (eng. liide) – 1) concertmaster of the orchestra and a part of instruments; 2) kev kawm pianist nrog cov neeg hu nkauj; 3) conductor; lus coj
Cov ntawv sau (English liidin - ceeb toom ) - lub suab nrov qis (VII stup.)
Lebendig (German lebendich) - muaj zog, muaj sia nyob
Lebhaft (German lebhaft) - muaj zog
Lebhafte Achtel (lebhafte akhtel) – muaj zog pace, suav yim
Lebhafte Halben (lebhafte halben) - lub pace yog cus ciav, xav txog ib nrab
Lebhaft, aber nicht zu sehr (German lebhaft, aber nicht zu zer) - sai sai, tab sis tsis dhau
Lecon(fr. Leson)–1) zaj lus qhia; 2) khoom rau kev ua si
Leere Sait (German leere zayte) - qhib hlua
legato (nws. legato) – legato: 1) txuas kev ua si (ntawm tag nrho cov twj paj nruag); 2) ntawm bowed sawv daws yuav - ib pab pawg neeg ntawm lub suab muab rho tawm nyob rau hauv ib qho kev taw qhia ntawm hneev taw; Lus sib txuas
Legatobogen (German legatobogen) - Pab Koomtes
Legatura (It. Legatura) – ligature, pab koomtes; tib yam li ligature
lus dab neeg (English Legend), lus dab neeg (Fabkis lus dab neeg), lus dab neeg (German lus dab neeg) - lus dab neeg
Legendary (Fabkis lus dab neeg), Legendary (German lus dab neeg), legendary (Lus Askiv legendary) - legendary, nyob rau hauv lub cim ntawm cov lus dab neeg
Cov khaub-ncaws nyias siv(French leger), me ntsis (lezherman) - yooj yim, yooj yim
Légèrement détaché sans sécheresse (fr. legerman detashes san seshres) – me ntsis jerky, tsis dryness [Debussy]
Leggenda (nws. lus dab neeg) - lus dab neeg
Leggendario (legendario) - lus dab neeg
Lightness (nws. ledzharetstsa) – lightness; nrog leggerezza (cov lus qhia); Leggero (leggero), Leggiero ( cua zog ) - yooj yim
Leggiadro (nws. legzadro ) - elegant, graceful, elegant
Leggio (nws. leggio) - suab paj nruag sawv, console 1) ncej ntawm hneev;
cog legno (colleno) - [ua si] nrog hneev ncej; 2) ntoo, thawv (percussion instrument)
Leich (German Leich) - le (ib nrab xyoo pua zaj nkauj ib hom ntawv)
yooj yim (German Leicht) - lub teeb, yooj yim, me ntsis
Leichter Taktteil (German Leichter takteil) - qaug zog ntawm kev sib tw
Leichtfertig (German Leichtfertig) - frivolously [R. Strauss. "Merry tricks ntawm Till Eilenspiegel"]
Leichtlich thiab mit Grazie vorgetragen (German Leichtlich und mit grazie forgegragen) - ua tau yooj yim thiab zoo nkauj [Beethoven. “Plaub Vajvoog”]
Leidenschaftlich (German Leidenshaftshkh) - mob siab rau, mob siab rau
lyre (German Lyer) – lyre
ntsiag to (German Layse) - ntsiag to, maj mam
Leitmotiv(German leitmotif) – leitmotif
Leitton (German leitton) - qis qhib lub suab (VII stup.)
Ntshiv (Ib. Lene), nrog leezza (con lenezza) - mos, ntsiag to, maj mam
Lenezza (lenezza) - softness, rhiab
thiaj tau qiv (Fabkis teb chaws), Lens (Lant), Maj mam (lantman) - maj mam, kos
tawm Lentando (nws. lentando) – qeeb
Lent dans une sonorité harmonieuse thiab lointaine (fr. liang danjun sonorite armonieuse e luenten) – maj mam, sib haum xeeb thiab nyiam nyob deb [Debussy. "Reflections hauv dej"]
Lenteur (Fabkis Lanter), Lentezza (It. Lentezza) - qeeb, qeeb; avec lenteur(Fabkis avek lanter), nrog lenezza (nws. con lentezza) – maj mam
Qeeb (nws. lento) - maj mam, qaug zog, ntsiag to
Lub ntsiab lus (Ntiaj teb), Lento di molto (lento di molto) – qeeb heev
L'épouvante surgit, elle se mêle à la danse délirante (Fabkis lepuvant surzhi, el se mel a la dane delirante) - ntshai heev yug, nws permeates lub frenzied seev cev [Skryabin. Sonata No. 6]
tsawg (English forest) – tsawg, tsawg
Zaj lus qhia (Lus Askiv tsawg dua) - ib hom ntawm cov khoom rau harpsichord (18th caug xyoo)
Lestezza (nws. lestezza) - ceev, dexterity; nrog lestezza (con lestezza), Lesto (lesto) - sai, npliag, deftly
Tsab ntawv(Ib. letterale), Lus (letteralmente) - lus, lus
Letzt (German letzt) ​​- qhov kawg
Levare (Nws. Levare) – tshem tawm, tshem tawm
Levare thiab sordine (levare le sordine) - tshem tawm
cov uas tsis mloog Levé, Lever, Levez (fr. leve) – 1) tsa tus neeg xyuas pib lub baton rau decree. qaug zog ntawm kev sib tw; 2) tshem tawm
Cov Neeg Cev Lus (fr. lezon) - pab koomtes; lus qhov kev sib txuas
Libera kuv (lat. libera kuv) – “Cia kuv” – thawj lo lus ntawm ib feem ntawm lub requiem
Nplog Liab (nws. liberamente), Kuv tso tawm (libero) - ywj siab, ywj siab, ntawm koj tus kheej txiav txim siab; ib tempo libero (ib tempo libero) - ntawm lub pace dawb
Liber scriptus (lat. liber scriptus) – “Sau phau ntawv” – thawj lo lus ntawm ib feem ntawm lub requiem
txoj kev ywj pheej (ib. liberta), txoj kev ywj pheej (fr. liberte) - kev ywj pheej, kev ywj pheej; nrog libertà (nws. con liberta) - ywj siab
Libitum (lat. libitum) - xav; ad libitum (hell libitum) - ntawm qhov xav tau, ntawm koj qhov kev txiav txim siab
free (fr. libre), Librement (libreman) - ywj siab, ywj siab
Libretto (it. libretto, eng. libretou) – libretto
Libro (it. libro) – phau ntawv, ntim
Daim ntawv tso cai (Fabkis lisance), Daim ntawv tso cai (Italian lichen tsa) - kev ywj pheej; nrog daim ntawv tso cai(con lichen) - yooj yim
Ciam (fr. dag) - ua ke, txuas nrog (legato)
Liebeglühend (German libegluend) - hlawv nrog kev hlub [R. Strauss]
Liebesflöte (German: libéflöte) - hom hnub qub, flute (flute of love)
Liebesfuß (German: libesfus) - pear-puab tswb (siv hauv lus Askiv horn thiab qee yam twj paj nruag ntawm xyoo pua 18th)
Liebesgeige (German: libeygeige) - viol d'amour
Liebeshoboe (German: libeshobbe), Liebesoboe (libesoboe) - oboe d'amour
Liebesklarinette (German: libesklarinette) – clarinet d'amour
dag (German: lead) - nkauj, romance
Liederabend (German: leaderabend) - nkauj hmo ntuj
phau ntawv nkauj(German leaderbuch) – 1) phau nkauj; 2) Phau Ntawv Nkauj
Lieder ohne Worte (Tus thawj coj German ib vorte) - nkauj tsis muaj lus
Liedersammlung (German tus thawj coj zammlung) - ib phau ntawm cov nkauj
Liederspiel (German Leaderpiel) – Vaudeville
Liedertafel (German Leadertafel) - ib lub koom haum ntawm cov neeg nyiam kev hu nkauj hauv lub teb chaws Yelemees
Liederzyklus (German Leadertsiklus) - nkauj voj voog
Liedform (German Lidform) - nkauj daim ntawv
Lieto (Italian Lieto) - lom zem, zoo siab
dag (Italian Lieve) - yooj yim
Lievezza (Livezza) - kev kaj
Nqa (English elevator) - ntev glissando nyob rau hauv upward kev taw qhia ua ntej noj suab (jazz lub sij hawm); Cia sawv
Liga(Italian League), Ligatur (German ligatures), Ligature (Italian - ligature), Lig (Fabkis ligatures, English Ligachue) - ligature, pab koomtes
Ligato (Italian ligato) - saib cov pab koomtes
Lub teeb (English light) - lub teeb, yooj yim
Lignes addnelles (Fabkis tench adisonnel), Lignes supplementaires (tench supplemanter) - yuav ntxiv, kab [saum toj thiab hauv qab cov neeg ua haujlwm]
Lim (Lus Askiv Lilt) - ib zaj nkauj zoo siab, muaj sia nyob
Limpid (English limpid), Limpid (fr lenpid), Ntshiab (nws. limpido) - pob tshab, meej
Linea (ib. linea), Kab (German kab) - kab
Lineare Satzweise (German lineare zatzweise) - linearity
Lingualpfeifen (German lingualpfeifen) - reed suab hauv lub cev
Qhov system (German kab systems) -
Qaug stave (German link) – sab laug
Linke Hand oben (link tes óben) – [ua si] sab laug tes rau saum
di ncauj (English daim di ncauj) -
Di ncauj trill (duab trill) - 1) di ncauj trill; 2) intonationally inaccurate trill (hauv jazz)
Lira (nws. Lira) – lyre; 1) ib tsev neeg ntawm bowed instruments (15th-18th centuries); 2) ib txheej hlau phaj (percussion instrument)
Lira thiab braccio (Italian lira da braccio) - txhais tes lyre (kowed instrument 15-18 centuries)
Lira thiab gamba(nws. lira da gamba) - ko taw lyre (hloov ntsuas ntawm 15th-18th centuries)
Lira organizzata (nws. lira organizata) - lyre nrog lub log tig, cov hlua thiab cov khoom siv me me; Haydn sau 5 concertos thiab ua si rau nws
Lira tedesca (Italian lira tedesca) - German lira (nrog lub log tig)
Lirico (Italian lyric) - lyrical, suab paj nruag
Lirone (Italian lirone) - hneev taw ob lub bass thaj tsam (15-18 centuries BC))
du (it. lisho) – just
mloog (eng. lisne) – listener
Litania (lat. litania) – litany (chants of the Catholic service)
Litophone (German – gr. lithophone) – percussion instrument ua los ntawm pob zeb
Liturgy(Greek - Latin liturgy), liturgy (Fabkis liturgies), liturgy (German liturgies) - liturgy
Lituus (lat. Lituus) – trumpet ntawm cov neeg Loos thaum ub
Liuto (Italian liuto) - lute (ib qho qub hlua plucked ntsuas)
nyob (eng. viv ncaus) – viv ncaus, nyob, lom zem
phau ntawv (fr. livre) – phau ntawv, ntim
Phau Ntawv Qhia Me (fr. livre) – libretto
Lobgesang (German lodgesang) - nkauj qhuas vajtswv
Loco (lat. loco) – [ua si] raws li nws sau ; tib yam li luogo qhov chaw (Spanish locura) - npau taws; nrog locura (con locura) – as in vwm [de Falla. "Kev hlub yog ib tug sorceress"]
Loin (Fabkis Luen),Nyob deb (luenten) - deb, deb, deb, deb, deb, deb; nyob deb (de luen) - nyob deb
ntev (fr., eng. lon) - ntev, ntev
ntev (lat. longa) – 2nd loj tshaj lub sij hawm nyob rau hauv mensural notation
Lub caij nplooj zeeg (eng. lon foul) – hom glissando (jazz, term)
Txoj kev deb (eng. longway) – ib yam ntawm lub teb chaws seev cev
Lontano (nws. lontano) – 1) nyob deb, deb; 2) hauv qab ntawm qhov chaw; qhov chaw nyob (tubno lontano) – thunder nyob deb [Verdi. "Othello"]
Pob zeb diamond (Fabkis losange) - ib lub pob zeb diamond-puab daim ntawv ntawm lub cev cim
Nrov (English laud) - nrov, sonorous
hnyav (Fabkis Lur), avec lus(nqaij nyug), Lourdement (lurdman) - nyuaj
Loure (fr. lure) - 1) portamento (ntawm qhov ntsuas); 2) hnyav, hais txog qhov 1 ntaus ntawm qhov ntsuas
lus (fr. lur) – lur: 1) Fabkis qub. ib lub suab paj nruag xws li lub bagpipe; 2) Fabkis seev cev xyoo 17th-18th
Tsawg (English low) – low, low [ceeb]
Txo (loue) – qis [sound]
Tsawg qis dua (lowed) – qis [tempered tone]
Luce (nws. Luche) – 1) lub teeb; 2) lub npe ntawm cov cuab yeej uas hloov cov xim ntawm lub tsev; xeeb (tab sis tsis tsim) los ntawm Scriabin thiab suav nrog cov qhab nia of
Prometheus
Luftpause (German Luftpause) - rov qab-pause; lus cua nres
Lugubre (it. lugubre) – tu siab, gloomy
lullaby (eng. lalabai) – lullaby
luminous (fr. lumine), Luminous (nws. luminoso) - kaj, ci
Brightness (nws. luminozita) - radiance; nrog luminosita (nws. con luminosita) – ci [ Scriabin. Sonata No. 5 ]
ntev (nws. lungetsza) - ntev; nrog tutta la lunghezza dell' arco (nws. con tutta la lunghezza del arco) – [ua si] nrog tag nrho hneev
Lungo (nws. lungo) - ntev, ntev
Lub sij hawm (nws. lunga pause) – ntev ncua
qhov chaw(nws. lyugo) – [ua si] raws li nws tau sau
Lusingando (nws. lyuzingando), Lusinghier (lusingiero) - flattering, insinuating
Funny (German Lustig) - lom zem, lom zem
Lustigkeit (lustichkait) - kev zoo siab
lus (English lute), Luth (fr. lute) – lute (starin, stringed plucked instrument)
Luttuoso (it. lyuttuoso) – tu siab, tu siab, woeful
Lux aterna (lat. lux eterna) – “Eternal light” – thawj lo lus ntawm ib feem ntawm lub
Lydische Quarte requiem (German Lidish quarte) - Lydian quart
Lydius (lat. Lydius) – Lydian hom
Lyra(Greek – lat. Lira) – lira; 1) Antique plucked ntsuas; 2) pej xeem instrument
Lyra mendicorum (lira mandicorum) - lira ntawm cov neeg pluag
Lyra pagana (lira pagana) – peasant lira
Lyra rustica muaj (lira rustica) - lub zos lira
Lyre (Fabkis lire, English lye) - lira
Lyric (English lyric), Lyrical (French lyricist), Lyrisch (German lyrish) - 1) nkauj; 2) suab paj nruag

Sau ntawv cia Ncua