Suab Nkauj - S
Cov ntsiab lus suab paj nruag

Suab Nkauj - S

Sackbut (Lus Askiv sakbat) - trombone
Sackpfeife (German zakpfeife) - lub hnab
Sagement (Fabkis sageman) - ntse, txawj ntse
skit (Spanish sainete) - kev ua yeeb yam luv luv nrog suab paj nruag
Saite (German zayte) - hlua
Saitenhalter (German zaitenhalter) - sub-caj dab (rau bowed instruments)
Saiteninstrumente (German zayteninstrumente) - hlua seev
Salicional (Fabkis Salional), Salizional (German Salicional) - qhib lub suab labial ntawm lub cev
Ntawv Nkauj (Ib. Salmo) –
Salmodia Phau Ntawv Nkauj (salmodia) -
Salonorchester psalmody (German salonorkester) - salon orchestra
Salonstück (German salonshtuk) - salon daim
Dhia (nws. salando), Saltato (saltato) - kov ntawm cov cuab yeej hneev taw (suab tau muab rho tawm los ntawm hneev hneev rau ntawm txoj hlua uas bounces lub sijhawm xav tau)
Saltarello (nws. saltarello) - Italian seev cev
Salterello (nws. salterello) - "jumper" (ib feem ntawm lub harpsichord mechanism)
Psalter (nws. salterio) – 1) psalterium, ib tug qub hlua plucked ntsuas; 2) psalter
Salterio tedesco (nws. salterio tedesco) - cymbals
Dhia (nws. somersault) – dhia [hauv lub suab taw qhia]
Samba (Portuguese samba) - Latin American seev cev
sambuca(Greek sambuca) - ib qho cuab yeej qub qub
Sammelwerk (German sammelwerk) - ib phau ntawm
Sämtlich (German zemtlich) - tag nrho
Sämtliche Werke (zemtliche werke) – ua tiav tej hauj lwm
Sanctus (lat. Sanctus) – “Dawb” – pib ntawm ib qho ntawm cov pawg thiab requiem
Mos (German zanft) - softly, maj mam
Sob (Fabkis sanglo) - qub, zoo li hu nkauj; quaj quaj
Tsis muaj dab tsi (fr. san) - tsis muaj
Sans arpeger (fr. san arpezhe) – tsis muaj arpeggiating
Tsis yog Lourdeur (fr. san lurder) - tsis muaj lub nra hnyav
Sans paroles (fr. san lo lus zais) - tsis muaj lus
Tsis muaj pedale (fr. san pedal) - tsis muaj
Tsis muaj presser pedal(fr. san presse) – tsis txhob ceev, tsis txhob maj
Tsis yog raideur (fr. san reder), Sans rigueur (san riger) - rhythmically hloov tau
Tsis muaj sourdine (fr. san sourdin) - tsis muaj suab nrov
Sans timbre (fr. san timbre) – [nruas me] tsis muaj hlua
Sans traîner (fr. san trene) - tsis txhob ncab
Cov qaij (sapo) - percussion instrument ntawm Latin American keeb kwm
Saquebout (fr. swb), Saquebute (sackbute) - ib qho qub tooj dag cua twj (xws li cov yeeb nkab rocker lossis trombone)
Lub Sarabanda (Nws., Spanish sarabande) – sarabande (dance)
sardana (Spanish sardana) - Catalan seev cev
Sarrusofono(nws. Sarusophone), Sarusophon (German Sarusophone), Sarusophone (Fabkis Sarusophone, Lus Askiv Sarusophone) -
Sarrusophone contrebasse (Fabkis Sarrusophone ob bass) - contrabass Sarrusophone (siv los ntawm Saint-Saens, F. Schmitt)
Sassofono (nws. sassophono) – saxophone
eeb (German: zattel) - txiv ntseej rau cov hlua khi
Sattelknopf (German: sattelknopf) - khawm rau cov cuab yeej bowed
satz ib (German: zatz) - 1) muaj pes tsawg leeg; 2) style; 3) ib feem ntawm cyclic muaj pes tsawg leeg; 4) lub sijhawm; 5) ib feem ntawm sonata allegro (lub ntsiab thiab sab); 6) ib pawg ntawm cov twj paj nruag nyob rau hauv ntau yam orchestra
Satzlehre (German: zatslere) - cov lus qhuab qhia ntawm suab paj nruag. sau ntawv
_(fr. co) – dhia [hauv lub suab taw qhia]
Sautereau (fr. soteró) - "jumper" (ib feem ntawm lub harpsichord mechanism)
Sautillé (fr. sautille) - mob stroke ntawm bowed instruments (light spiccato)
Npliaj Ywg (fr. sauvage) – wildly
Saxhorn (German saxhorn) - saxhorn (tshwj xeeb tsev neeg tooj dag)
saxophone (German Saxophone), Saxophone (Fabkis saxophone, lus Askiv saxophone) – saxophone (txoj kev ntsuas tsev neeg) Saxotromba (nws. saxotromba), Saxtrompete (German saxtrompete) - tooj dag cua ntsuas
Scagnello (nws. skanello) – sawv ntsug rau bowed instruments; tib yam li ponticello
Scala (lat., it. rock),Nplai (English scale) – scale, scale
Scala naturale (Italian pob zeb naturale) - ntuj scale
Scalden (German skalden) - skalds (cov neeg hu nkauj thaum ub thiab cov kws sau paj huam ntawm Scandinavia, Ireland)
Scat (English scat) - hu nkauj los ntawm cov suab (hauv jazz)
Scemando (nws. shemando) – qaug zog, txo
Semare (shemare) - qaug zog, txo, txo
scene (nws. shena), scene (eng. siin), scene (fr. sen) – 1) scene; 2) tsos [hauv kev ua si, opera]; 3) kho kom zoo nkauj; 4) lub spectacle ntawm
Zaam Txaj (nws. shenario, eng. sinario), Zaam Txaj (fr. senarib) – script
Schäferlied (German sheferlid) - tus tswv yug yaj zaj nkauj
Schäferspiel (schäferspiel) - xibhwb
Schalkhaft (German Schalkhaft) - picaresque, playfully [Schumann. Me nyuam yaus album. Sicilian]
suab (German shawl) - lub suab
ntawm Schallen (Shallen) - lub suab
ntawm Schallend (Shallend) - suab nrov, nrov
Schallbecher (German Schallbacher), Schallstück (Shallstück), Schalltrichter (Shalltrichter) - lub tswb ntawm cua ntsuas
Schalltrichter nyob rau hauv tuag Höhe (Schalltrichter hauv di höhe), Schailtrichter ua (Shalltrichter auf) - tsa
lub Schallöcher tswb (German Schallöher) - 1) resonant qhov rau bowed instruments; 2) "sockets" rau plucked ntsuas
Schallplatte (German shallplatte) - gramophone cov ntaub ntawv
Suab vuag (German shallvellen) - suab nthwv dej
Schalmei (German shawl) - 1) flute; 2) lub npe dav dav ntawm cov cuab yeej cua nrog lub pas nrig; 3) ib qho ntawm cov npe ntawm lub cev
sharply (German scarf) - 1) sharply, sharply
Scharf abgerissen (scarf abgerissen) – txiav tawm sai sai [Mahler. Symphony No. 1]
Scharf gestossen (geshtossen scarf) - ntse staccato, zoo li yog los ntawm jerks; 2) ib qho ntawm lub cev sau npe; tib yam li acute
Schattenhaft (German Schattenhaft) - zoo li nyob rau hauv tus duab ntxoov ntxoo, thaum tsaus ntuj [R. Strauss. "Merry tricks ntawm Till Eilenspiegel"]
Schauernd (German Schauernd) – shuddering [Mahler. “Zaj Nkauj ntawm Lub Ntiaj Teb”]
Schaurig(German shaurich) - txaus ntshai
Schauspielmusik (German shauspilmusik) - theem. suab paj nruag
Schelle (German Schelle) - tswb Schellen (Shellen) - tswb
Schellentrommel (German
Schellentrommel ) - tambourine
Schelmisch (German shelmish) – picaresque [R. Strauss. "Merry tricks ntawm Till Eilenspiegel"]
dag (German Scherz) - tso dag
Scherzend (Shertzend) - tso dag
Scherzando (Ib. Scarzando), Scherzevole (Schertsevole), Scherzosamente (Scherzozamente), Scherzoso (Scherzoso) - playfully, playfully
Scherzo (It. scherzo) – scherzo; lus,
ib tug Schiettammente tso dag(Ib. schiettamente), nrog schiettezza (con schiettezza), Schietto (schietto) - yooj yim, ua siab ncaj
Schizzo (Nws. skitstso) -
Schlaflied sketch (German shlyaflid) - lullaby
Khw muag khoom (German Schlögel) - mallet rau percussion ntsuas; yog Schlägel (mit Schlögel) - [ua si] nrog tus ntaus
Schlägel mit Kopf aus hartem Filz (German Schlägel mit Kopf aus hartem Filz) - tus ntaus nrog lub taub hau tawv
Yeej (German Schlagen) - moos, cia ntaus; halbe Noten Schlagen (halbe noten schlagen) – moos ib nrab sau ntawv
Schlager (German schlager) - zaj nkauj zam
ib bat(German Schlöger), Schlaginstrumente (shlaginstrumente) – percussion instruments
drums (German Schlagzeug) - ib pawg ntawm cov twj paj nruag percussion
Schlechte Zeit (German Schlechte Zeit) - tsis muaj zog tuav ntawm lub
Schleichend yeej (German Schleihand), Schleppend (schleppend) - nruj
li (Schleifer) - plume (lub raj mis ntawm 2 lossis ntau lub suab)
Tiaj (German Schlict) - yooj yim, tsuas yog
Schlitztrommel (German Schlitztrommel) - ntoo thawv (percussion instrument)
Schlummerlied (German Schlummerlid) - lullaby
Txaus (German. rooj vag) – 1) xaus; 2) cadence
Schlüssel (German Schlussel) - qhov tseem ceeb
Schlußsatz (German Schlusesatz), Schlußteil (Schlussstyle) - qhov kawg, qhov kawg
Schlußstrich (German Schlussshtrich) - qhov kawg scene ntawm kev ua si
Schmactend (German Schmakhtend) - hauv languor
Schmeicheld (German Schmeichelnd) - insinuating, flattering
Schmetternd (German. Schmetternd) – nrov nrov
Schnabel (German Schnabel) - lub qhov ncauj ntawm cov cuab yeej ntoo
Schnabelflöte (German Schnabelflete) - ib hom ntawm longitudinal flute
Schnarre (German Schnarre) - ib tug ratchet (percussion instrument)
Schnarrwerk (German Schnarrwerk) - reed suab hauv lub
qwj lub cev (German shnekke) - ib tug curl ntawm ib lub thawv peg
sai sai (German schnel) - sai sai, sai
Schneller (schneller) – theej, sai dua
Schnelle Halben (German schnelle halben) - nrawm nrawm, ib nrab suav (ua haujlwm los ntawm German sau ntawv ntawm xyoo pua 20th)
Schneller (German schneller) - mordent nrog cov ntawv ceeb toom sab saud
Schola cantorum (lat. Schola cantorum) – 1) Nyob rau nruab nrab hnub nyoog. npe Catholic hu nkauj thiab hu nkauj tsev kawm ntawv; 2) lub tsev kawm suab paj nruag hauv Paris, nrhiav tau thaum kawg ntawm lub xyoo pua 19th.
Scottish (German Schottish) - Scott. seev cev
txaj muag (German Schühtern) - tsis txaus ntseeg
Schusterfleck (German Shusterflack) - rov ua dua ntawm qhov kev xav ntawm cov kauj ruam sib txawv; lus thaj
Schwach (German seams) - tsis muaj zog
Schwammschlägel (German Schwammschlägel) - muag muag; Nws yog Schwammschlägel (mit schwammschlögel) – [ua si] nrog ib tug mos mos mallet
Schwankend (German Schwankand) - hesitating, hesitantly
Schwärmend (German Schwarmand) - dreamily, zoo siab heev
Schwärmer (German Schwarmer) - starin, ib lo lus hais txog kev rov ua dua sai ntawm tib cov ntawv
Schwebend (German Schweband) - smoothly soar
Schwellton (German Schwellton) - suab
milling Schwellwerk (German Schwellwerk) - sab keyboard ntawm lub cev
Hnyav (German Schwehr) - nyuaj
Schwerer Taktteil (German Schwerer taktayl) - muaj zog tuav
Schwerfällig(German Schwerfallich) - nyuaj, clumsy
Schwermütig (German Schwermütich) - tu siab, gloomy, melancholic
kev vibration (German Schwingung) - kev hloov pauv
lub zog (German Schwung) - davhlau, impulse; mit grossem Schwung (muab grossem schwung), Schwungvoll (schwungfol) - nrog lub zog muaj zog
Sintillating (French sentiyan), Glittering (nws. shintillante) - sparkling, shimmering, sparkling
Scioltamente (nws. soltamente), nrog scioltezza (con soltezza), Sciolto (sholto) - yooj yim, ywj siab, yoog raws
Scopetta (nws. scopetta) - panicle; colla scopetta(colla scopetta) - [ua si] nrog panicle
Scordato (nws. skordato) – detuned, dissonant Scordatura ( it
. skordatura
) - ib ntus restructuring ntawm ib txoj hlua
instrument smoothly, fluidly, zawv zawg Scotch (Lus Askiv Scotch); Scottish (nws. skottseze) - ecosise Ntsia hlau (eng. skru) – ntsia hlau hneev Scroll (eng. skróul) – curl ntawm peg box Sdegno (nws. zdenyo) - npau taws, indignation; con sdagno (con zdeno) Sdegnosamente (zeegnozamente), Sdegnoso
(zdegnoso) - npau taws
Sdrucciolando (nws. zrucciolando), Sdrucciolato (zdruchcholato) - zawv zawg [raws li cov hlua lossis cov yuam sij]
Se (nws. se) – 1) koj tus kheej, koj tus kheej; 2) os, if
Tsis yog (nws. se buffalo) – raws li xav tau
Nws pib (nws. se piache) - yog tias koj nyiam, ntawm qhov xav tau
Sec (fr. sek), Qhuav (it. sekko) - qhuav, tshee, sharply
Sec thiab musclé (Fabkis sack e leeg) - sai sai thiab rov ua haujlwm [Milhaud]
Sechzehntel (German zehzentel), Sechzehntelnote (zehzentelnote) – 1/16 ( sau tseg)
Ob txhais (English secend), Seconda (nws. seconda),Thib ob (Fabkis thib ob), Secunda (lat. second) – thib ob
Thib ob volta (nws. thib ob volt) - rau 2nd lub sij hawm
Thib ob-dessus (fr. sekondesu) – 2nd soprano
raws li (nws. secondo) - 2 th; nyob rau hauv daim ntawv suab paj nruag, rau piano nyob rau hauv 4 txhais tes txhais tau tias lub hauv qab
Secondo partito (nws. secondo partito) – 2nd voice
Thib ob rivolto (nws. secondo rivolto) – 1) quartsextakkord; 2) tertz-quart
chord Secouer l'instrument (Fabkis sekue l'enstryuman) – co [tambourine] [Stravinsky. "Parsley"]
Section (English session) - ntu, ib pawg ntawm cov twj paj nruag hauv jazz
Seele (German Seele) – 1) ntsuj plig; 2) darling (rau bowed instruments)
Seelenvoll (German Zeelenfol) - nrog kev nkag siab ntawm
Segno (Nws. Segno) – ib tug kos npe rau; da capo al segno (da capo al segno) - txij thaum pib mus rau lub cim; tsis muaj segno (sino al segno) - ua ntej kos npe
Segno di silenzio (nws. segno di silencio) - ib lub cim ntawm kev ntsiag to, nres
Nws ua raws (nws. segue), Seguendo (zeeg), Ua raws li (seguire) - txuas ntxiv (txuas ntxiv), raws li ua ntej
Ua raws (nws. seguente) – tom ntej no
Seguidilla (Spanish segidilla) - Lus Mev. seev cev thiab nkauj
Sehnsucht (German zenzuht) - mob siab rau kev ntshaw, languor
Sehnsüchtig (zeeg), Sehnsuchtvoll(zenzuhtfol) - hauv languor
Heev (German zer) - heev, heev
Seita (German zayte) - nplooj, sab
Kev sib tw (German zaitenbewegung) - lub suab tsis ncaj
tus thawj coj Seitenzatz (German zaitenzatz) - ib sab
ntawm Seitenthema (German zaitem) - sab ntsiab lus
Seizieme de soupir (Fabkis sesame de soupir) - 1/64 ncua
Sekundakkord (German thib ob chord) - thib ob chord
ob (German thib ob) - thib ob
S'eloignant (Fabkis s'eluanyan) - tsiv tawm
Tsiaj qus (nws. selvajo) – wildly, roughly
semi (Latin, It. Semi) – ib tug prefix denoting ib nrab
Semibiscroma(nws. semibiskroma) – 1/64 note
Semibreve (nws. semibreve, eng. semibreve) – ib daim ntawv tag nrho
Semibrevis (lat. semibrevis) - 4th ntev tshaj plaws ntawm kev coj khaub ncaws
Semicroma (nws. semikroma) - 1/16 daim ntawv; tib yam li doppia
Croma Semidiapente (lat. semidiapente) – txo thib tsib
ntawm Semiditas (lat. semiditas) – nyob rau hauv mensural notation, ib nrab lub sij hawm ntawm sau ntawv
Semifusa (lat. semifuza) – 8th loj tshaj lub sij hawm ntawm mensural notation
Semiminima - 1) 1/4 daim ntawv; 2) 6th loj tshaj plaws nyob rau hauv mensural notation
Semiquaver (eng. semikueyve) – 1/16 sau tseg
Semiseria(nws. semiseria) – “semi-loj”; opera seria nrog kev suav nrog ntawm comic scenes
Semiton (Fabkis Semiton), Semitone (English Semitone), Semitonium (Latin Semitonium), Semitono (Nws. Semitono) – halftone
Yooj Yim (Ib. Samplice), Ua piv txwv (Seem), con sib (con samplechita) - yooj yim, ib txwm
Puas (nws. sempre) - ib txwm, txhua lub sijhawm, tsis tu ncua
Sensibile (nws. sensibile), Sensibilmente (sensibilmente), rhiab (fr. sansible) - kov, nrog kev zoo siab
Sensual (fr. sansuel) - sensual, voluptuous
Sentiment (French sentiment, English sentiment) – kev xav
Sentimental (Fabkis centimantal, German sentimental, lus Askiv sentimental), Kev xav (Italian sentimentale) - kev xav
Kev xav (Italian sentimental) - xav; nrog kev xav (con sentimento) - nrog kev xav Kev xav
( nws. sentitamente), Sentito ( sentito) - ua siab dawb ,
mob siab Senza interruzione (nws. senza interrutione) – tsis cuam tshuam Senza pedale (nws. senza pedale) - tsis muaj pedal
Senza rallentare, thiab fermarsi (nws. senza rallentare, ne farmarsi) – tsis qeeb, tsis nres
Senza replica (nws. senza replica) – tsis muaj rov qab
Ua kom nruj nruj ntawm tempo (nws. senza rigore di tempo) – tsis nruj me ntsis raws li lub suab thiab pace
Lub caij ntuj no, caij nplooj zeeg (nws. senza sordini, senza sordino) - 1) tsis mutes; 2) tsis muaj sab laug pedal ntawm lub piano; Qhov kev qhia no los ntawm Beethoven hauv Tshooj I ntawm Sonata No. 14 yog vim li cas, raws li A. Schindler, rau lub suab tsis muaj zog ntawm lub piano ntawm lub sijhawm ntawd; Thaum ua ib tug sonata ntawm lub piano tom qab tsim, qhov qhia tau ploj mus. Raws li G. Riemann thiab A. Goldenweiser, Beethoven qhov taw qhia txhais tau tias. ua si yam tsis muaj dampers, piv txwv li nrog txoj cai
Lub sij hawm pedal(nws. Sentsa tempo) – improvisationally, yam tsis tau soj ntsuam cov teev tempo thiab atherosclerosis; txhais tsis muaj tempo [Sheet]
Senza timbro (nws. Senza timbro) – [me. drum] tsis muaj hlua
Séparément (Fabkis eepareman) - cais
Septakkord (German eeptakkord), Septinakkord (eptimenakkord) – Septet xya chord
(English epte
 t), Septett (Lub teb chaws Yelemees) -
Xya septet (Fabkis eetem), xya (Latin Septima), Lub Cuaj Hli (Lub Cuaj Hli German) -
Septim yog Septimole (It., English Septimble), Septimole (German Septimble) – Septol
Septole (German Eeptole), Septolet(Fabkis setole) - septol
Septuor (Fabkis setuór) – Septet
Septuplet (English septuplet) - septol
ib theem zuj zus (English sikuens), Sequence (French sekans), Sequentia (Latin sekventsia), Sequenz (German sequents), Ua Ciaj Ua Ke (Nws. Sekuenza) –
Serenade sequence (German Serenade), Serenade (Lus Askiv Serinade), Sérénade (Fabkis Serenade), Kwv Ntxoov (Nws. Serenata) -
Ntxhoo serenade (It. Sereno) - ntshiab, lub teeb, calm
Series (nws. series), series (fr. seri), Series (eng. sieriz) – ib series
Serial suab paj nruag (English serial music), Serieile Musik (German serielle music) - suab paj nruag serial
Loj heev (Fabkis series) - loj heev
Kuv laughed (Ib. Serio), Serioso (Serioso) - loj heev; siv sul (sul serio) - tiag tiag
Nab (Fabkis serpan, English sepant), Nab (German nab), Serpentone (nws. serpentone) – nab (ib tug qub woodwind instrument.)
Serrando (nws. serrando), Tub qhe (fr. Serran) – accelerating
Cov nruj (serre) - nrawm
Serrez (serre) - ceev
Sesquiáltera(lat. sesquialtera) – “ib thiab ib nrab”: 1) thib tsib; 2) nyob rau hauv mensural notation 3 minima, sib npaug ntawm lub sij hawm mus rau 2
Rau (Nws. Sesta) –
Sesta napoletana sexta (Nws. Sesta Napoletana) – Neapolitan thib rau
Sestet (English setet), Sestetto (Nws. Sestetto) -
Sestina sextet (It. sestin) – sextol
Settima (nws. ettima) – septima
Settimino (nws. settimino) – septet
chaw (eng. setin) – suab paj nruag ntawm cov ntawv sau paj huam
Seoul (fr. sel) – ib, xwb
tsuas (selman) - tsuas yog, nkaus xwb
Xya (eng. evente) – xya xya
chord(sevente code) – xya chord
Severamente (nws. severamente), Mob siab (severo), con kev (con severita) - nruj me ntsis, tiag
Friday (lat. sexta), Sexte (germ. sexte) –
Sext Kev (German sextakkord) –
Sextet (Lus Askiv sextet), Sextett (German sextet) – sextet Sextole (German sextole ), Sextolet (Fabkis sextole, English sextolite) – Sextuor sextuor (Fabkis sextuór) - sextet Sextuplet (Lus Askiv sextuplet) – sextole Sfogato (nws. sfogato) - dawb, airy Sfoggiando
(nws. sfojando), sfoggiatamente (sfoggiatamente) - ci ntsa iab, zoo kawg li
Sforzando (nws. sforzando), sforzato ua (sforzato) - ib qho tseem ceeb ntawm lub suab lossis chord
Sforzo (nws. sforzo) – siv zog; ua sfor ( con sforzo), sforzosamente (sforzozamente), Sforzoso ( sforzoso) - muaj zog
Sfrenatamente (nws. sfrenatamente), Sfrenato (
kev sfrenato ) - tsis muaj zog, tsis muaj zog Sfuggire (nws. sfudzhire) – ploj, plam deb Sfumante (nws. sfumante) – ploj Sfumatura
(nws. sfumatura) - ntxoov ntxoo, nuance
co (Lus Askiv co) - 1) trill; 2) muaj zog vibrato ntawm daim ntawv ntev; 3) lub npe seev cev; lus co
Shalm (English sham) – 1) flute; 2) ib qho ntawm lub cev sau npe
Ntau (eng. shanti) – choral sailor song
Ntse (eng. shaap) – 1) ntse, abrupt; 2) ntse
Shawm (eng. shóom) – bombarda (ib tug qub woodwind instrument)
ua haujlwm (eng. shift) – hloov txoj hauj lwm ntawm cov hlua thiab rocker cua twj
Ntxhiav Yaj (eng. shimmy) – salon ballroom seev cev ntawm lub 20s. xyoo pua 20th
luv luv (Hmong shot) - luv luv
Qw (English shout) - qw, qw, exclamation (hauv jazz)
Shuffle (English shuffle) – dotted. kev sib dhos kom ua tau. jazz
Si (it., fr., eng. si) – the sound of si
Nws nyob ntawm no (nws. si leva il sordino) – tshem tawm lub suab
Si replica (it. si replica) – rov
Si segue (nws. si segue) – txuas ntxiv
Si tace (nws. si tache) – nyob ntsiag to
Yog volga (nws. si volta), Si volte (si vólte) – tig [page]
Tsis muaj kev ntseeg (German zih entfernand) - txav deb
Tsis muaj (German zih neernd) – nce
Tsis yog verlierend (German zih fairrand) - ploj mus
Sich Zeit lassen (German zih zeit lassen) – tsis txhob maj [Mahler. Symphony No. 4]
Tsav Xeeb (Italian Siciliana), Tsav Xeeb (Siciliano), Sicilienne (Fabkis Sisilien) - Sicilian (laus, Italian seev cev)
Sab nruas (English side drum) – snare drum
Sab nruas tsis muaj snare (sab nruas whizout enee) – me nruas tsis muaj hlua
Sab nruas nrog snare (sab nruas uydz enee) - snare nruas nrog hlua
Sidemen (eng. sidemen) – jazz musicians uas tsis ua si solo; hais cov neeg los ntawm ntug
Siffler (fr. siffle) - xuav, hais
xuav (sifle) - xuav, nplawm
Pom (English site) – saib, saib; ua suab paj nruag thaum pom (ua si suab paj nruag ntawm pom) - ua si los ntawm
Daim ntawv kos npe(English kos npe) - ib tug kos npe rau; mus rau lub cim (tu de sign) – ua ntej kos npe
Signa externa (lat. Signa externa) - cov cim qhia txog kev coj noj coj ua, teeb tsa thaum pib ntawm daim ntawv hauv qhov tseem ceeb thiab txhais cov nplai
Signa interna (lat. Signa interna) – hloov lub teev yam tsis muaj kos npe (hauv scale, notations)
Signalhorn (German signalhorn) - teeb liab horn
Kos npe (Latin kos npe), Kos npe (German Signaturen) - digital designations and accidentals in the general bass
Kos Npe (English eigniche) - cov cim hauv qhov tseem ceeb
Kos Npe (Fabkis xiav) - kos npe; jusqu'au signe (jusk o xiav) - ua ntej kos npe
Cov paib tsis sib xws(Fabkis xiav axidantal.) - cov cim ntawm kev hloov pauv
Kos Npe (lat. signum) – cov cim qhia txog kev coj khaub ncaws
Signum augmentation (lat. signum augmentatsionis) - ib lub cim ntawm kev coj khaub ncaws, qhia txog kev kho dua tshiab ntawm lub sijhawm ib txwm muaj ntawm daim ntawv.
Signum diminutionis (lat. signum diminutsionis) – ib tug kos npe rau ntawm mensural notation, denoting ib tug txo nyob rau hauv ib txwm lengths, sau ntawv
Signum divisionis (Latin signum divisionis) - nyob rau hauv mensural notation, ib tug taw tes uas cais me me ncua sij hawm
Signum repetitionis (Latin signum repetitionis) - ib qho cim ntawm kev rov ua dua
silence (Fabkis silance) - nres, silence
Silencer (English silence) - tsis mloog lus
Nyob ntsiag to (Nws. Silencio) – silence, silence
Sillet (fr. Siye) - qhov pib rau cov cuab yeej siv hlua
Silofono (nws. silofono) - xylophone
Silorimba (nws. silorimba) - xylorimba (ib hom xylophone)
Sim Neej (nws. simile) – zoo sib xws; ib yam li ua ntej
Tej yam yooj yim (fr. senpl, eng. simple) – yooj yim
Sin'al zoo (nws. sin al fine) – mus txog thaum kawg
Sin'al segno (nws. sin al segno) – rau lub cim
Ua tsaug (fr. senser), Ua tsaug (nws. sinchero) – sincerely, tiag tiag
Sincope (nws. syncope) – syncopation
sine (lat. sin) – tsis muaj
Symphony (nws. sinfonia) – 1) symphony; 2) kev taw qhia,
Sinfonico overture(sinphonico) – symphonic
Sinfonie (German sinfoni) – 1) symphony
Sinfonieorchester (sinfoniorchester) - symphonic orchestra.
Sinfonietta (nws.
sinfonia
) - siphonietta paj huam
Hu (eng. sin) – hu nkauj
singer (kev txhaum) - singer, singer
Kev txiav txim siab (ger. zingakademi) – choral academy
Singbar (ger. zingbar), Sinend (zeegend) - melodious
Singhiozzando (nws. singyezzando) - sobbing, sobbing
Ib daim ntawv(Lus Askiv ib daim ntawv) - monophonic improvisation ntawm pianist lossis guitarist hauv jazz (tsis muaj chord nrog); lus sau tseg
Singpiel (German Singspiel) - Singspiel (German comic opera)
Hu nkauj (German Singshtimme) - lub suab hu nkauj ntawm
tshuav (Nws. Sinistra) – sab laug [tes]; colla kev (kólla sinistra), Sinistra mano (sinistra mano) - nrog sab laug tes
Sinn (German zin) - lub ntsiab lus, lub ntsiab lus
Sinnend (zinnend) – kev xav
Sinnig (zinnih) - xav
Nyob zoo os (nws. sino alla zoo) – ua ntej kawg
Sis, sin' (nws. sino, sin) - ua ntej (preposition)
Sin'al segno(sin al segno) - ua ntej kos npe
Sino al segno (sino al segno) - ua ntej kos npe
Zog (nws. system) – stave
Kev koom tes (nws. system participato) – temperament
Kev Sistrum (lat. sistrum) – ancient percussion instrument
Six- tsib chord (eng. six tsib code) – quintsextakkord
Rau (fr. sixt) –
sixte rau sixte napolitaine (sixt napoliten) – Neapolitan thib rau
Rau (eng. sixth) – sexta
Nplai (German pob zeb) - gamma
Kos duab (eng. sketch) – 1) sketch; 2) sketch (theatre, ib hom ntawv nyeem)
daim duab (German Skizze) - duab kos duab
Skočna (Czech Skóchna) - Czech pej xeem seev cev
Slacken (Lus Askiv slaken) - qaug zog, qeeb
Slacking (slekenin) - qaug zog
Slancio (nws. zlancho) – 1) impulse, aspiration; 2) khiav, dhia; con Slancio (kon zlancho) - sai sai
nplaum nplaum (eng. slap-stick) – scourge (percussion instrument)
Slargando (nws. zlargando) - qeeb; tib yam li allargando thiab largando
Slegato (nws. slegato) - staccato; lus, incoherently
Sleigh-bells (Lus Askiv sleigh bels) - tswb; tib yam li jingle-bells
Slentando (it. zlentando) – qeeb
Slentare (zlentare) - qeeb qeeb
swb (Lus Askiv swb) – 1) backstage; 2) kev lag luam
Swb trombone(eng. swb trombone) – trombone tsis muaj li qub
Swb trumpet ( eng. swb trumpet) - trumpet nrog tis
Nruas nruas ( ib eng. slit nruas) - ntoo thawv (percussion instrument) Qeeb (sloue) - qeeb Maj mam ntaus (Lus Askiv qeeb qeeb) - qeeb qeeb hauv kev seev cev xws li pob zeb thiab yob; hais qeeb tshuab Slow blues (eng. slow blues) – qeeb blues Ua qeeb qeeb (eng. qeeb bounce) - maj mam, nrog ncua sij hawm ntawm txhua tus ntaus (hauv jazz) qeeb hma (eng. qeeb fox) – qeeb foxtrot Slow-pob zeb (eng. slow bounce) qeeb pob zeb) – qeeb pob zeb thiab yob Nkauj tsaug zog
(eng. slambe npau suav) – lullaby song
Slur (eng. slee) – liga
me (eng. pitch) – me, me
Me me sab-nruas (eng. pitch side-drum) – lub nruas me me uas txo qhov loj
Smania - excitement, ntxhov siab vim, mob siab rau
Smanioso (zmaniózo) – frantically, anxiously, restlessly
Raug Mob (Lus Askiv smie) - cov txheej txheem jazz, kev ua yeeb yam, uas lub suab raug coj los ntawm "kev nkag"; lus smear
Sminuendo (nws. zminuendo) - qaug zog, calming cia; tib yam li diminuendo
Smooth (eng.
smuus )-zoo,
twj ywm
Smorzare (zmortsare) - hais lus Smorzate ( zmorzate ua
) - Smorzo swb se (
it . zmortso) – moderator, mute, damper snellita (kwv yees), Snello (znello) - yooj yim, dexterous, agile So (German zo) – so, like Yog li schwach wie möglich (German rau seams vi meglich) - ntsiag to li sai tau Caum (nws. soave), Soavemente (soavemente) - maj mam, softly Sobriamente (nws. sobriamente), nrog sobrietà
(con sobiet), qaug cawv (sobrio) - nruab nrab, txwv
lub tuam txhab (nws. societe), lub tuam txhab (fr. societe) – neeg
Société choral (societe coral) - choral zej zog
Société suab paj nruag (societe music) - suab paj nruag. haiv neeg
Soffocando (nws. soffokando) – [xws li] suffocating [Medtner]
Mos (eng. soft) – maj mam, ntsiag to, softly
Soggetto (nws. sodzhetto) – 1) cov ntsiab lus, zajlus; 2) lub ntsiab lus ntawm fugue; 3) pib. suab hauv canon
Sognando (nws. sonyando) – dreamily, zoo li nyob rau hauv ib tug npau suav
Sol (it., fr., eng. sol) – suab sol
ib (it. sol) – ib, soloist
Tib tug (sol) – soloists
Solemn (English solem), Solemnis (lat. Solemnis), ua tsaug (nws. solenne) – solemn
Solennità (nws. solenita) - solemnity, nrog solennità (con solemnita) – solemnly
Sol-fa (English sol fa), Suab paj nruag txoj kev xav (Fabkis solfezh), Solfeggio (Ib. solfeggio), Solfeggio (German solfeggio) - solfeggio (tseem ceeb tshaj tawm ntawm solfeggio)
Solfeggiare (Ib. solfegjare), Tub rog (Fabkis solfie) -
Kev Solist (German soloist), Solista (nws. soloist), Soloist (fr. soloist), Soloist(Lus Askiv soulouist) - soloist
ntawm Solitamente (nws. solitamente), Ib leeg (solito) feem ntau, tsis muaj tshwj xeeb. cov txheej txheem
Sollecitando (it. sollecitando) – nrawm, nrawm, nrawm
solecito (sollecito) - sai, sai, nrawm
Solmisatio (Lub t. solmizazio ), Solmisation ( fr . solmization), Solmization (eng. solmization) – solmization solo (it. solo) – ib, soloist Soli (xiav) - Solo guitar soloists
(Lus Askiv soulou gitaa) - solo guitar, electromelodic. guitar nyob rau hauv nrov suab paj nruag
Soloklavter (German soloclavier), Solo lub cev (Lus Askiv sóulou ógen) - sab keyboard ntawm lub cev
Solosänger (German solozenger) - soloist-singer
Solospieler (German soloshpiler) - soloist-instrumentalist
Soltanto (Italian soltanto) - nkaus xwb
tsaus (fr. sombre) - tsaus muag, tsaus muag, tsaus
Sombre (sombre) - pos huab, huab; piv txwv li, voix ua (voix sombre) – lub suab sombre
ntawm Somiere (nws. sommere), Bedspring (fr. somme) – windlada (cua cua faib chamber nyob rau hauv lub cev)
Saum(nws. somma) - siab tshaj, loj tshaj
Tsom (sómmo) - siab tshaj, loj tshaj; piv txwv li, nrog somma passione (con somma passionne) – with the greatest passion [Suab]
Tub (fr. npau suav) - lub suab ntawm
Tub (sp. npau suav) – 1) haiv neeg. nkauj seev cev, nthuav tawm hauv tebchaws Cuba; 2) nyob rau hauv lub teb chaws ntawm Lat. Asmeskas appl. rau kev xaiv ntau hom nkauj thiab seev cev. suab paj nruag
Son bouché (fr. tub bushe) - kaw suab [ntawm lub horn]
Tub concomitant (fr. tus tub concomitan) - overtone
Son d'écho (fr. son d'eco) - suab zoo li ncha (kev txais tos ntawm kev ua si lub horn)
Son étouffé (Fabkis npau suav etufe) - muffled suab
Son fil (Fabkis pw tsaug zog fillet) - milled suab
Tus tub naturel(fr. son naturel) – suab ntuj
Tus tub harmonique (fr. tub armonic) – overtone, harmonic tone
Tus tub partiel (fr son parsiel), tub résultant (tus tub rezultan) - overtone
Sonabile (nws. sonabile), Sonante (sonante) - sonorously
Sonagli (nws. sonali) – tswb
Sonare (nws. sonare) - suab, ua si; tib yam li suonare
Sonare thiab libro aperto (sab laug thiab sab xis), Sonare alia mente (sonare alla mente) ua si los ntawm daim ntawv
Sonata (nws. sonata, eng. senate) - sonata
Sonata thiab lub koob yees duab (nws. sonata da lub koob yees duab) – chamber sonata
Sonata thiab chiesa(sonata da chiesa) - pawg ntseeg sonata
Sonata thiab tre (sonata a tre) – trio sonata
Sonate (Fabkis sonata), Sonate (German sonate) – sonata
Sonatenform (German sonatenform), Sonatesatzform (sonatenzatzform) – sonata daim ntawv
Sonata (nws. sonatina, eng. senate), sonatine (fr. sonatin), sonatine ( kab mob. sonatine) - cov Sonatore (nws. sonatore) - tus neeg ua yeeb yam ntawm lub suab paj nruag, sib piv rau tus neeg hu nkauj (cantore) Soneria di stab (nws. sonria di campane) – tswb Sonevole (nws. sonevole) - sonorous, sonorous song
(English npau suav) - hu nkauj, nkauj, romance
Suab nkauj (tus neeg) - melodic
Soniferous (Lus Askiv soniferes) - sonorous, sonorous
Tub Yaj (Fabkis sonne) - ntaus suab paj nruag (tam sim no siv feem ntau thaum ua si kav dej thiab tswb)
tswb (Fabkis sonnery) - tswb nrov
Sonnet (Fabkis sonnet, English sonit), Sonetto (Nws. sonnetto) – sonnet
Sonnettes (Fabkis sonnet) - tswb, tswb
Sonoramente (Ib. Sonoramente), nrog sonorità (con sonorita), Sonoro (sonbro) - sonorous, sonorous
Sonorità (sonorita) - kev hlub
Suab(Fabkis sonor) - sonorous, sonorous
Sonore tsis muaj dureté (sonor san dureté) - sonorously tsis rigidity [Debussy]
Sonorite (Fabkis sonorite) - sonority, sonority
Sonorité très enveloppee (sonorite trez hnab ntawv) – nyob rau hauv ib lub suab veiled [Messiaen]
Sonorous (Lus Askiv senóres) - sonorous, sonorous
Sonus (lat. sonus) – suab
Sopra (it. sopra) - saum toj no, saum toj, saum, saum toj (sab saud); hauv piano ua si ib qho qhia tias resp. tes yuav tsum siab dua lwm tus; tuaj sopra (kóme sopra) – [ua si] li ua ntej
Sopran (German sopran), soprano (Italian soprano, Fabkis soprano, English seprano) - soprano
Soprano trombone(eng. sepranou trombón) – soprano, treble trombone
Sopranschlüssel (German sopranschlüssel) - tus yuam sij sopran
Sopratonica (nws. sopratonic) – II stupas, fret (saum qhib suab)
Sopra thiab corda (nws. sopra una corda) - ntawm ib txoj hlua (nias rau sab laug piano pedal)
Sordamente (nws. sordamente), nrog sordità (sordita), Lag ntseg (sordo) - lag ntseg
Sordina (nws. sordina), lag ntseg (sordino) - hais lus
Sordini (sordini) - hais lus; sib sordin (con sordini) - nrog mutes; ua sordini (senza sordini) - tsis muaj mutes; ntawm Sordini(ntawm sordini) - tshem cov mutes; ua sordini (mettere sordini) - muab tso rau
cov mutes Sordine (German sordine), Sordine (English soodin) –
mutes Sordinen auf (nws, sordin auf) - muab tso rau
cov mutes Sordinen ab (sordin ab) - tshem tawm
cov mutes Sortita (it. sortita) – introductory, exit aria
Sospirando (nws. sospirando), Sospiroso (sospiro) – sighing
Sospiro (sospiro) - luv luv, ntiav nres; lus, sigh
Txhawb nqa (nws. sostenuto) – 1) restrainedly; 2) tuav lub suab ntawm
sotto (nws. Sotto) – hauv qab, nqes
Sotto-dominante(nws. sotto dominante) – subdominant
Sotto-mediante (it. sotto mediante) – qis nruab nrab (VI stup.)
Sotto lus (nws. sotto vóche) – in an undertone
Soudain (fr. suden) – sudden, dheev
Soudain très doux et joyeux (Fabkis suden tre du e joieux) – mam li nco dheev heev tenderly thiab xyiv fab [Scriabin. "Prometheus"]
SoUffle mystérieux (Fabkis souffle mystérieux) - ua pa tsis meej [Scriabin. Sonata No. 6]
Hauv qab (Fabkis soufflé) - furs rau tshuab cua (hauv lub cev)
Souhait (Fabkis Sue) - xav; ua suha (ib sue) - arbitrarily
Plig jazz (Lus Askiv ntsuj plig jazz) - ib qho ntawm cov qauv ntawm jazz, kos duab; nyuaj bop ntau yam; lus soulful jazz
suab (English sound) - suab, suab
Suab-board (English sdund bóod), Suab board (soundin bóod) - 1) cua fret; 2) ib tug resonant lawj ntawm lub piano; 3) Sab saum toj lawj ntawm cov hlua khi
Suab movie (English sound film) - suab movie
Suab qhov (English suab hool) – 1) resonant qhov rau bowed instruments; 2) "sockets" rau plucked ntsuas
Suab ncej (English sound post) - darling (rau cov cuab yeej hneev taw)
Ua tsaug (Fabkis supir) - 1/4 mas
Yooj (Fabkis supl) - saj zawg zog, mos
Qab zib (Fabkis sur) - lag ntseg, muffled
Sourdement (surdeman) - muffled
Sourd thiab en s'éloignant (Fabkis sur e en s'elyuanyan) – muffled, zoo li yog tsiv tawm [Debussy. "Qhov ncauj qhov ntswg"]
Sourdine (Fabkis mute) - tsis mloog
Sourdines (nqe) - mute; avec cov zaub mov (avec sourdins) - nrog mutes; tsis muaj sourdines (tsis muaj kuab lom) - tsis muaj kuab lom; ntawm lub piano tsis muaj sab laug pedal; lwm les sourdines (otez les sourdins) - tshem cov mutes; metez les sourdines (
mette le sourdines) - muab tso rau hauv mloog - qis nruab nrab (VI kauj ruam)
Txhawb nqa (Fabkis poutine) - reservedly
souvenir (Fabkis souvenir) - nco
Spagnuolo (Italian spanuolo) - Spanish; ua pagnuola (alla spanuola) - hauv Spanish. nyob rau hauv tus ntsuj plig ntawm
voltage (German spannung) - nro
Spartire (nws. spartire) – sau cov qhab nia
Spartito (nws. spartito), Spartitura (spartitura) - qhab nias
Chaw (lat. spatium), Spazio (nws. spazio) - qhov sib txawv ntawm ob kab ntawm cov neeg ua haujlwm
Txhuam (nws. spazzola) - panicle; colla spazzola (colla spazzola) – [ua si] nrog ib tug whisk
Kev xav (nws. spaditamente),nrog speditezza (con spaditezza), Spedito (spedito) - sai sai,
zoo Spesso (nws. spaso) – nquag, nquag, tuab
Spezzato (nws. spezato) – cuam tshuam
Spianato (nws. spyanato) - yooj yim, ib txwm, tsis muaj
Spiccato cuam ​​tshuam (nws. spickato) - mob stroke rau bowed instruments; lub suab yog muab rho tawm los ntawm lub zog ntawm ib tug me ntsis bouncing hneev; lus jerky
spiel (German spire) - ua si
ua si (spire) - ua si
Spielend (spireland) - ua si
Spielleiter (German Spielleiter) - tshuab raj, bugler, minstrel, drummer
Spielmann (German Spielman) – itinerant musician ntawm Nruab Nrab Hnub nyoog; tus lej ntauSpielleute (spillite)
Spieltisch (German spieltish) - ua console hauv lub cev
Spigliato (nws. spilyato) - yooj yim, agile, deftly
Ntsia hlau loj (English spike) - hais txog cov twj paj nruag loj
Mus (Lus Askiv pom txiav) - txuas ntxiv, fading glissando downstream; lus crumble (jazz, term)
Spinet (English spinet), Spinett (German spinet), Spinetta (It. spinetta) - spinet (cov twj paj nruag qub qub)
Spinnerlied (German spinnerlid) - nkauj qab lub log tig
Ntsuj Plig (It. Spirito) – ntsuj plig, siab, xav; con neeb (con spirito), Spiritosamente(kev xav), Spiritoso (kev xav), Spirituoso (spirituoso) - nrog kev txaus siab, fervor, kev tshoov siab
Kev Ntsuj Plig (Lus Askiv sab ntsuj plig) - ib zaj nkauj kev ntseeg ntawm North-Amer. cov dub
Ntsuj plig (it. spirituale) – sab ntsuj plig
Kev ntawm sab ntsuj plig (fr. sab ntsuj plig) – 1) sab ntsuj plig; 2) txawj ntse
Spirituel thiab discrete (Fabkis spirituel e discret) – nrog kev lom zem thiab txwv tsis pub [Debussy. "General Lavin, eccentric"]
ncov (German Spitz) - qhov kawg ntawm hneev; ua Spitze - ua si nrog qhov kawg ntawm hneev
Spitzharfe (German Spitzharfe) - arpanetta
Spitzig (German Spitz) - ntse, ntse
Zoo kawg (English splendid),Zoo kawg (French Splendid) - zoo kawg li, ci ntsa iab
Zoo heev (Nws. Splendidamente), nrog splendidezza (con splendidetstsa), Splendido (splendido) - ci ntsa iab, zoo kawg li
Spottlied (German shpotlid) - zaj nkauj comic
Hais lus (German sprehand) - raws li nws hais tias [Beethoven. “Kev poob siab”]
Kev hais lus (German sprehgesang) - declamatory hu nkauj
Springbogen (German springbogen), Springender Bogen (springender bogen), Springing hneev (English springin bow) – [play] dhia hneev
Springtanz (German springtanz) - seev cev nrog dhia
Squadro di ferro(nws. squadro di ferro) – cam khwb cia hlau ncej ntawm lub piano
Xwm fab xwm fab xwm las voos (English skuee dane) – Amer. nar. seev cev
Squiffer (eng. skuyfe) – concertino (6-sided harmonica)
Squillante (nws. squillante) - sonorous, sonorous
Squillo (squillo) - suab, suab nrov
Stabat mater dolorosa (lat. stabat mater dolorosa) – Catholic chant “Muaj ib tug niam tu siab heev”
Nyob ruaj khov (nws. ruaj khov) – tsis tu ncua
Stabspiel (Lub hauv paus hauv German) - xylophone
Staccato (nws. staccato) – 1) [ua si] sai sai; 2) ntawm cov cuab yeej hneev taw, lub suab raug rho tawm los ntawm maj mam thawb tus hneev thaum txav mus rau hauv ib qho kev taw qhia
Stachel(German shtakhel) - qhov tseem ceeb ntawm cov cuab yeej bowed loj
Lub caij (nws. stadzone) - caij (opera, concert)
Stahlspiel (German stahlspiel) - Stamakkord metallophone
( German strain chord) - chord nyob rau hauv daim ntawv tseem ceeb (nrog lub suab nrov hauv lub ntses bass thaj tsam)
Stammton (German strainton) - lub suab nrov; tib yam li Grundton stanco (nws. tshuab cuab yeej) – nkees, nkees
Standard (eng. standed) – txheem; nyob rau hauv jazz., lub teeb suab paj nruag, lub npe ntawm zaj nkauj ntsiab lus uas yog feem ntau siv
Txuj suab (Lus Askiv standed suab) – ib txwm tuned suab
Ständchen (German standhen) - serenade
Ständchenartig (German standhenartich) - nyob rau hauv qhov xwm ntawm lub serenade
Lub pob tawb (German bar) - hneev ncej
Stanghetta (It. Stangetta) – kab kab
Stark (German Shtark) - muaj zog, muaj zog, muaj zog
Starr (Lub hnub qub German) - tawv tawv, tsis tu ncua, tawv ncauj
Pib maj mam tab sis maj mam animating (eng. staatin slowley bat gradueli animeytin) – pib maj mam, tab sis maj mam los rau lub neej [Britten]
Statt (Lub xeev German) - hloov
ntawm Stave, cov neeg ua haujlwm (Lus Askiv stave, staf) -
siv Steg (German stave) - 1) sawv ntsug rau cov cuab yeej hneev nti; kuv Steg (am steg) - [ua si] ntawm qhov muag; 2) Steg ntawm piano
Stegreifausführung (German Stegreifausführung) -
Steigernd improvisation(German steigernd) - nce, ntxiv dag zog, loj hlob
nce (steigerung) - nce, ntxiv dag zog
Steinspiel (German steinspiel) - cov twj paj nruag ua los ntawm pob zeb
Kho cov ntsia hlau (German shtelschraube) - hneev ntsia hlau
Stentando (nws. stentando), Sentato (stenato) - nyuaj
Kauj ruam (English step) – kauj ruam, pa (in dance)
Steso (nws. steso) - ncab
Ib yam (nws. stesso) - tib yam, tib yam
Stets (German shtete) - invariably, txhua lub sijhawm
Stichwort ( German shtihvort ) - ib tug replica ntawm
Nrua (Lus Askiv stick) - 1) ncej ntawm hneev; 2) tus neeg xyuas pib lub baton; 3) stick rau percussion instruments
style(German calm), Ib Leeg (Italian style), Style (style) — style
Stimmbogen (German shtimmbogen) - cov khoom siv tooj dag
Lub zog (German shtimme) - 1) suab; 2) darling ntawm bowed instruments; 3) ib feem ntawm lub cev sau npe
Stimmführer (German Stimmführer) - tus thawj coj hu nkauj
lub suab coj (German Stimmführung) - lub suab coj
Stimmgabel (Lub teb chaws Yelemees Shtimmgabel) -
Stimmhaft tuning diav rawg (German Shtimmhaft) - sonorous
Stimmschlüssel (German Shtimmshlyussel) - tus yuam sij rau kho qhov ntsuas
Stimmstock (German shtimmstock) - tus hlub ntawm Stimmton bowed
seev(German shtimmton) - ib txwm tuned suab
Stimmumfang (German shtimumfang) - lub suab ntau
Stirnmung (German shtimmung) - 1) kev teeb tsa; 2) kev xav
Stimungsbilder (shtimungsbilder) - cov duab ntawm lub siab
Stimmzug (German Shtimmzug) –
rov qab Stinguendo (nws. stinguendo) – fading
Stiracchiato (nws. stiracchiato) - nrog amplification; lus stretched
Stirando (nws. stirando) - ncab
txaus siab (German Stolz) - zoo siab heev
Plab (English stomp) – 1) Afro-Amer. seev cev; 2) jazz, hom kev ua tau zoo nrog kev siv cov qauv ostinato rhythmic hauv cov suab paj nruag
Stonare (nws. stonare) – detonate; cuav
Stonazione (stonazione) - detonation, cuav
Tsis txhob (Lus Askiv nres) - 1) valve, valve; 2) ntxhov siab rau plucked instruments
Stoppato (nws. stoppato), Nres (eng. nres) – kaw [horn tswb kom muffle lub suab nrog koj txhais tes]
siv ceev xwmphem (eng. nres) – hloov lub suab ntawm ib tug hlua thiab cua ntsuas los ntawm nias cov hlua los yog
Nres valve (Lus Askiv ko taw) - lub cev sau npe: 1) ib pawg ntawm cov kav dej tau txhais, ntau yam thiab tib yam, timbre; 2) cov cuab yeej siv tshuab uas tso cai rau koj tig rau ntau pawg ntawm cov kav dej.
Nres sijhawm (Lub sij hawm nres lus Askiv) - ib qho qhia txog qhov tsis muaj kev sib dhos. hauv jazz; lus nres lub sij hawm
tsaus ntuj nti (eng. stoomi) – ua nruj ua tsiv
Cov neeg ua haujlwm (German zoo) - nruj me ntsis
Straff im Tempo (zoo lawv tempo) - nruj me ntsis hauv tempo, tsis muaj deviations
Ncaj nraim (English straight mute) – ncaj mute rau tooj dag
Strappando (nws. strappando), Strappato (strappato) - sai sai
Strascicando (nws. stashikando), Strascinando (strashinando) - lingering, ncab
Strathspey (English stratspey) – ceev ceev. seev cev
Extravagant (nws. stravagante) - txawv txawv, extravagant
Rhuav tshem (stravaganza) - quirkiness, extravagance
Txoj kev band(English street band) – instrumental ensembles of the North American. cov dub ua si ntawm txoj kev
Txoj kev-organ (eng. stritogen) - turdy-gurdy; txoj kev organ
Streichinstrumente ua (German: Streihinstrumente) - stringed bowed instruments
Streichorchester (German: Streiorkester) - hlua orc.
Streichquartett (German shtreyhkvartet) - hlua quartet
Muaj zog (German zog) - nruj me ntsis
Streng kuv Takt (lub zog im tact) - nruj me ntsis hauv kev sib dhos
Streng kuv Tempo (lub zog im tempo) - nruj me ntsis hauv tempo
Strenger Satz (German Strenger Zatz) - nruj style
Streng wie in Kondukt(German streng vi ain conduct) - nruj me ntsis, hauv qhov xwm txheej ntawm kev pam tuag [Mahler. Symphony No. 51]
Streng kuv Zeitmaß (German streng im zeitmas) - nruj me ntsis hauv tempo
Strepito (nws. strepito) - suab nrov, qw, nrog strpito (con strepto), Strepitoso (strapitoso) - nrov, nrov
Stretta (nws. stretta) – stretta, literally, compression: 1) nqa tawm lub ntsiab lus nyob rau hauv ib tug fugue thaum nws tseem txuas ntxiv nyob rau hauv lwm lub suab; 2) xaus, ib feem ntawm kev ua haujlwm, ua tiav ntawm kev nrawm nrawm
Nruj me ntsis (nws. stretto) – nrawm
Strich (German stroke), Strchart (mob stroke) - mob stroke
Strich rau Strich(stroke fur stroke) - txhua lub suab yog ua si ntawm nws tus kheej, los ntawm kev txav ntawm hneev nti; tib yam li detaché
Nruj (Fabkis nruj) - meej, nruj
Kev nruj (stricteman) - raws nraim, nruj me ntsis
Stridendo (Ib. stridendo), Strident (Fabkis stridan) - ntse, tho
txoj hlua (English string) – 1) hlua : 2) hlua instrument
Txoj hlua khi (txoj hlua band) - hlua orc.
Dab Neeg Hlua (strand) - hlua
instruments String instruments (txoj hlua instrument) – stringed instruments
Txoj hlua bass (eng. hlua bass) - ob npaug bass (hauv jazz)
Txoj hlua-board (eng. hlua-bóod) – sub-caj [rau bowed instruments]
Stringendo(nws. stringendo) – accelerating
Txoj hlua quartet (eng. string kuotet) – hlua quartet
Strisciando (nws. strishando) - zawv zawg; tib yam li glissando
Strisciando con l'arco in tutta la sua lunghezza (nws. strishando con larco hauv tutta la sua lunghezza) - coj nrog tag nrho hneev
Stanza (nws. stanza), Strofe (strofe) - stanza, couplet
Strotnento (nws. stromento), Ntsuas (strumento) - ntsuas; tus lej ntau Stromenti, Strumenti muaj zog (
English tshuab ) - muaj zog, txiav txim siab

(German strofenlid) - nkauj ua ke
Strutnentale (It. Strumentale) - instrumental
Strumentatura (Nws. Strumentatura), Strumentazione (Strumentazione) - instrumentation
Srumento thiab corda (Nws. Strumento ib txoj hlua) – hlua ntsuas
Strumento ad arco (Nws. Strumento ntuj raug txim arco) – bowed instrument
Strumento thiab percussion (nws. strumento a percussion) – percussion instrument
Strumento thiab pizzico (nws. strumento a pizzico) – plucked instrument
Strumento thiab fiato (it. strumento da fiato) – cua tshuab
Strumento thiab fiato di legno (nws strumento da fiato di legno) yog ib qho cuab yeej woodwind.
Nyam(German daim) - daim
txoj kev tshawb no (German kev kawm), Studio (Italian studio), Txoj kev tshawb no (English study) – etude, exercise
kauj ruam (German stufe) - kauj ruam ntawm hom
Qwj (German stump) - ntsiag to
Stumm niederdrücken (shtum niederdryuken) - ntsiag to nias lub [key]
Sturntisch (German Shtyurmish) - nrawm, nrawm
Stürze (German Shtyurze) - lub tswb ntawm cua ntsuas
style (Fabkis style, Askiv style) - style
Style galant (Fabkis style Galan) - zoo nkauj style (18th caug xyoo)
Style libre (Fabkis style libre) - dawb polyphonic style. Style dag cov ntawv
(fr. style dag) - ib hom polyphonic. Ntawv
Style Rigoureux (rigure style) - nruj polyphonic style. ntawv
Su (nws. su) - on, over, at, to, in
Mos (fr. suav) - zoo siab, maj mam; avec suav (avec syuavite) - zoo, maj
sub (Latin sub) - hauv qab
Subbaß (German subbass) - ib qho ntawm lub cev sau npe
Sub tone (English sub tone) – ua si saxophone [muffled sound]
Subdominant (Lus Askiv) subdominant), Subdominante (German subdominant) - subdominant
Subit (Fabkis subdominant) - tam sim ntawd
Subitement (subitement) - mam li nco dheev
Subito(nws. subito) – sudden, dheev
Subject (English subjikt); Cov Ntsiab Lus (Lub ntsiab lus German) – 1) lub ntsiab lus; 2) lub ntsiab lus ntawm fugue; 3) pib. suab hauv canon
Subcontrabaßtuba (German subcontrabastuba) - tooj dag ntsuas
Subkontroktave (German subcontroctave) - subcontroctave
Sublime (nws. sublime, fr. sublim), nrog sublimità (nws. con sublimita) - loftily, majestically
Submediant (Lus Askiv submidient) - qis nruab nrab (VI stup.)
Subsemitonium modi (lat. Subsemitonium modi) – introductory tone
Tsim nyog (Fabkis succession) - ib ntus
mam li nco dheev (English cog) – mam li nco dheev, dheev
Txog(nws. sulli) – preposition su in conn. nrog def. tus txiv neej plural article – on, over, at, to, in
Sui (nws. Sui) - lub preposition su nyob rau hauv lub conn. nrog def. tus txiv neej plural article – on, over, at, to, in
Chav dej (Fabkis suite, Askiv suite), Chav dej (Lub German suite) - suite
Ua raws li (Fabkis suive) - ua raws; eg Suivez le piano (syuive le drunk) - ua raws lub piano
part Suivez le solo (syuive le solo) - ua raws li tus soloist
kev kawm (fr. syuzhe) – 1) ntsiab lus; 2) lub ntsiab lus ntawm fugue; 3) pib. suab hauv canon
Nyob rau (nws. sul) - lub preposition su hauv conn. nrog def. kab lus hais txog txiv neej - ntawm, tshaj, ntawm, rau, hauv; eg sul a [play] on the la string
Sull ' (nws. sul) – preposition su in conn. nrog def. kab lus txiv neej, poj niam cov lus - ntawm, tshaj, ntawm, rau, hauv
Sul Serio (nws. sul serio) – tiag
Nyob rau (nws. sulla) – preposition su in conn. nrog def. cov lus feminine tsab xov xwm - on, over, at, to, in
Sulla khob… (nws. sulla corda) – [ua si] ntawm txoj hlua…
rau (nws. sulle) - preposition su in conn. nrog def. kab lus feminine plural – on, over, at, to, in
Sullo (It. Sullo) – lub preposition su nyob rau hauv lub conn. nrog def. kab lus hais txog txiv neej - on, over, at, to, in
Nws tus (nws. suo) – own, own
Suonare (nws. suonare) - suab, ua si; tib yam li sonare
Suab(Ib. Suono) –
Zoo heev suab (Nws. Suono Alto) – suab nrov
Zoo armonico (Nws. Suono armonico) – overtone
Suono ntxa (Nws. Suono ntxa) – suab nrov
Suono tiag (It. Suono reale) – ib txwm suab seev (tsis muaj mloog , Etc.)
Superdominant ( ib eng.
zoo tshaj ) – dominant to the dominant .) Supplement (Fabkis tus neeg txhawb nqa , English supplymant), Ntxiv (Italian supplemento) - ntxiv, Muab khoom daim ntawv thov (Fabkis supliant),
Supplichevole (It. Supplichevole) – thov
rau (Fabkis sur) - yog
Sur la corde… (sur la corde) - [ua si] ntawm txoj hlua…
Saum toj no tag nrho (Fabkis Surt) - tshwj xeeb, feem ntau
Susdominante (fr. su dominant) – qis nruab nrab (VI stup.)
Kev ncua (fr. suspension, eng. spension) – tuav ntawm
Suspirium (lat. suspirium) - ib ntus luv luv (nyob rau hauv thaum ntxov psalmody thiab mensural music)
Sussurando (nws. sussurando) - nyob rau hauv ib ntxhi, zoo li lub rustle ntawm nplooj
Sustonique (Fabkis sutonic) - lub suab nrov sab sauv (II theem)
Svaporando(nws. zvaporando), svaporato (zvaporato) – ua rau lub suab tsis muaj zog kom nws hnov ​​tsis tau; lus evaporating
Sveglando (it. zvelyando) – waking up, cheerfully, freshly
Sveltezza (nws. zveltezza) – liveliness, briskness
Svelto (zvelto) - cus ciav, briskly, yooj yim
Svolazzando (it. zvolaztsando) – fluttering [Nplooj]
Svolgimento (it. zvoldzhimento ) – kev loj hlob ntawm
Qab zib (English suit) – ua softly
Suab paj nruag (zoo nkauj) - "suab paj nruag", hu ua. kev xav. salon music ntawm lub xyoo pua 20th. hauv Teb Chaws Asmeskas
Swell (eng. Swell) – ib sab keyboard ntawm lub
Lub cev viav vias(eng. swine) – 1) “swing”, ua si nrog suab paj nruag. tsim, ua lossis lag luam thaum sau ntawv, hloov cov suab lus, thiab lwm yam .; 2) jazz style; 3) qhov nruab nrab pace zoo siab rau kev siv lub npe hu ua. rhiab heev; lus viav vias, viav vias
Suab paj nruag (English suin music) - ib yam ntawm jazz, suab paj nruag
Symphony (Greek symphony) - consonance, consonance
Symphonic (English symphonic) – symphonic
Suab paj nruag Symphonic (symphonic music) – symphony. suab paj nruag, symphony ua haujlwm
Symphonie (Fabkis sanfoni), Symphonie (German symphony) – symphony
Symphonique (Fabkis senfonik), Symphonisch (German symphony) - symphonic
Symphonische Dichtung(German symfonishe dichtung) - symphony. paj huam
Symphonischer Jazz
( German symphonischer jazz) - symphony
jazz orchestra
Syncopatio ( lat .
syncopatio ) - - syncopation thiab cov lus qhuab qhia ntawm nws siv - Pan's flute Kev koom tes nrog Systema (lat. system participatum) – temperament Szenarium (German scriptarium) – scenario scene (German scene) – 1) scene; 2) phenomenon nyob rau hauv kev ua si b (sonorite trez anvelepe) – nyob rau hauv ib lub suab veiled [Messian] bbbr / (English suin) – 1)

Sau ntawv cia Ncua