Cov ntsiab lus suab paj nruag - B
Cov ntsiab lus suab paj nruag

Cov ntsiab lus suab paj nruag - B

B (German be) - tsab ntawv xaiv ntawm lub suab B-flat; (English bi) – letter designation. suab si
B nach A (German be nah a) – rebuild B-flat into la
B Quadrat (German yog square) - bekar; tib yam li Widerrufungszeichen
Hauv Quadratum (lat. be quadratum) –
Becar Baccanale (nws. bakanale)
Bacchanal (German bakkanal), Bacchanale (fr. bakkanal), ib. Bacchanaiia (eng. bekeneyliye) - bacchanalia, hnub so rau kev hwm ntawm Bacchus
Bacchetta (nws. bakketta) - 1) tus neeg xyuas pib lub baton; 2) stick rau percussion ntsuas; 3) ncej ntawm hneev
Bacchetta con la testa di feelro duro (nws baccatta con la testa di feltro duro) - ib tug pas nrog lub taub hau ua los ntawm kev xav nyuaj
Bacchetta di ferro (baccetta di ferro) - hlau, ib tug stick
Bacchetta di giunco ​​con la testa di saros (baccetta di junco con la testa di kapok) – reeds, kapok-headed stick [Stravinsky. “Soldier's Story”]
Bacchetta di legno (bacchetta di legno) - ntoo stick
Bacchetta ntawm spugna (bacchetta di spugna) - lo nrog daim txhuam cev taub hau
Bacchetta ntawm tarnburo (bacchetta di tamburo) – drum
stick Bacchetta di timpani (bacchetta ntawm timpani) - tympani
stick_ _
(Lus Askiv keeb kwm) - suab paj nruag lossis suab nrov nrog; lus von
Badinage (fr. badinage), Badinerie (badineri) - lus tso dag, prank; lub npe ntawm scherzo-zoo li daim nyob rau hauv suites ntawm lub xyoo pua 18th.
Bagatella (Ib. Bagatella), Bagatelle (Fabkis Bagatelle, English Bagatelle), Bagatelle (German Bagatelle) - tsis yooj yim, tsis yooj yim, tsis yooj yim; npe ib daim me me, yooj yim hauv cov ntsiab lus thiab yooj yim ua
Hnab (eng. bagpipe) – Baguette bagpipe
( fr kev. baguette) - 1) hneev nti; 2) stick rau percussion ntsuas
Baguette thiab tete thiab feutre dur(baguette ib tete
en feutre dur) - ib tug pas nrog lub taub hau ua los ntawm nyuaj hnov baguette de fair) - hlau, stick Baguette en jonc a tete en saros en kapok) - ib tug reed stick nrog lub taub hau kapok [Stravinsky. “Soldier's Story”] Khib (Spanish baile) - seev cev, seev cev, pob, ballet kom qis (Fabkis Besse) - qis dua Tshuav nyiaj li cas (Fabkis balanceman) – 1) ib txoj kev tshwj xeeb ntawm kev ua si clavichord; 2) melism, uas tau siv nyob rau hauv lub xyoo pua 18th; lus swaying Balg
(German Balg), Blasebalge (blazebelge) - furs rau nqus cua (hauv lub cev)
Ballabile (nws. ballabile) – 1) seev cev; 2) ballet; 3) ballabil - seev cev, ntu hauv opera, ballet
Npuaj (English belad), Ballad (pob txha) - 1) pob txha; 2) Kev ua si qeeb thiab kev ua yeeb yam hauv pop, suab paj nruag, jazz
Ballad (French ballad), Ballad (German ballade) - pob zeb
Ballad-opera (Lus Askiv, belad opera) - ib qho opera uas nws cov suab paj nruag raug coj los ntawm pej xeem cov nkauj nrov
Bailare (nws. ballare) - seev cev, seev cev
Ballata (nws. ballata) - ballad, ib ballata- nyob rau hauv lub style ntawm ib tug ballad
Tus neeg dhia tes (French bale, English tswb), ballet (German ballet) –
ballet (nws. balletto) – 1) ballet; 2) me seev cev; 3) seev cev hauv kev txav ceev xws li allemande; 4) chamber suites muaj cov seev cev (17-18 centuries)
Khib (nws, ballo) - pob, ballet, seev cev, seev cev
Ballonzare (nws. Ballonzare), Ballonzolare (ballonzollare) - seev cev, seev cev
Ballonzolo (ballonzolo) - seev cev
Band (English beid) – 1) instrumental ensemble; 2) ua si nrog tag nrho cov orchestra (jazz, lub sij hawm); tib yam li tutti
Band (German band) - ntim
Banda (Italian band) - 1) ntsuj plig. suab paj nruag; 2) ib pab pawg ntxiv ntawm cov cuab yeej tooj dag hauv opera thiab symphony orchestra;
Band sul palco(gang sul palko) - ib pab pawg ntawm cov cuab yeej siv dag zog nyob rau ntawm theem
Bandola (Spanish bandola) - ib qho cuab yeej plucked zoo li
Banjo lute (English benjou) – banjo
bar (English baa) - 1) ntaus; 2)
Barbarian (Nws. Barbaro) – wildly, sharply
Barcarola (Ib. Barcarolle), Barcarolle (Fabkis Barcarolle, Lus Askiv Bacarole) - Barcarolle (zaj nkauj ntawm lub crown, gondoliers)
Bard (English baad), Bard (German. barde), Bard(French bard), Bardo (nws. bardo) - bard (nrov singer ntawm ancients, Celtic pab pawg neeg)
Bardone (nws. bardone), viola ntawm bardone (viola di bardone), viola di bordone (viola di bordone) - ib qho cuab yeej hneev zoo ib yam li viola da gamba; tib yam li baritone
Bariplage (fr. bariolizh) - cov txheej txheem ntawm kev ua si bowed instruments (ceev alternate extraction ntawm lub suab ntawm cov hlua nyob ib sab - qhib thiab nias)
baritone (German baritone) - baritone (txiv neej lub suab)
Baritone, barytone (Lus Askiv baritone) - baritone; 1) tus txiv lub suab; 2) tooj dag ntsuas
Baritono (nws. baritono) – baritone 1) txiv neej. suab; 2) tooj dag ntsuas (ib yam li eufonio); 3) hlua ntsuas (Haydn tau sau ntau yam haujlwm rau nws); tib yam li bardone, viola di bardone, viola di bordone
Barkarolle (German: barkarble) - Barcarole
Bar-kab (Lus Askiv baalein) -
Baroque barline (It. Baroque) – 1) txawv txawv, txawv txawv; 2) Baroque style
Barre (French bar), Barre de mesure (bar de mesure) - qhov barre barre
( Fabkis bar) - 1) bowed instruments caij nplooj ntoos hlav; 2) shteg ntawm piano
Lub cev - lub cev (English berel ogen) - lub cev lub cev
Baritone (Fabkis baritone) - baritone (txiv neej lub suab)
Baritone(German baritone) - 1) bowed instrument (Haydn sau ib tug loj tus naj npawb ntawm tej hauj lwm rau nws); tib yam li bardone, viola di bardone, viola di bordone; 2) tooj dag cua ntsuas, tib yam li Barytonhorn Barytonhorn
( German baritbnhorn ua ) - - cua daj cua dub instrument qis; qis dua (ntxiv rau ba) - hauv qab [configure); piv txwv li, un demi ton plus bas (en demi tone plus ba) – qhib 1/2 suab hauv qab Bas desus (fr. ba desu) - qis soprano (mezzo soprano) Hauv paus
(Greek bass) - qub, npe. bass suab
Baskische Trommel (German: Baskische Trommel) - tambourine; ib yam li Schellentrommel
Baß (German ntses bass thaj tsam), Ntses bass thaj tsam (English bass thaj tsam), Tsawg (fr. bass) - 1) bass (txiv neej lub suab); 2) qhov qis tshaj sab ntawm polyphonic muses. sau ntawv; 3) lub npe dav dav ntawm cov twj paj nruag qis qis
Bassa (nws. bass) - 1) starin, seev cev; 2) qis, qis
Bassa ottava (nws. bass ottava) – [ua si] octave hauv qab no
Baßbalken (German basbalken), Bass bar (English bass baa) - caij nplooj ntoos hlav rau bowed instruments
Ntses bass thaj tsam(English bass clarinet) - ntses bass thaj tsam clarinet
Bass-clef (eng. bass clef) - ntses bass thaj tsam
Bass-nruas (eng. bass drum) – loj. nruas
Basse thiab pistons (Fabkis ntses bass thaj tsam thiab piston) - baritone ( tooj dag ntsuas)
Basse chiffrée (Fabkis bass cipher) - cov ntses bass thaj tsam
Basse-clef (French bass clef) - ntses bass thaj tsam clef
Basse txuas ntxiv mus (Fabkis bass thaj tsam txuas ntxiv) - digital (nruam) ntses bass thaj tsam
Basse contrainte muaj (Fabkis bass thaj tsam) - ib lub ntsiab lus rov tshwm sim hauv cov ntses bass thaj tsam; tib yam li basso ostinato
Basse-contre (fr. bass counter) – suab bass tsawg
Basse danse (fr. ntses bass thaj tsam Dane) - qub du du seev cev
Bass ob(fr. bass ob) - contra bass
Basses d'Alberti (fr. bass d'Alberti) – Alberti basses
Basse-taille (Fabkis bass Thaib) - baritone (starin, lub npe ntawm txiv neej lub suab)
Basset-tshuab raj (English beeit) hlo), Bassett-horn (German baseetkhbrn) - basset
horn Baßflöte (German .basfleute), Bass flute hauv C (English bass flute in si) – albizifon (bass flute)
Bass flute hauv G (bass flute hauv ji) - alto flute
Baßhorn
 (German basshorn), bass horn (English bass hoon) - basshorn (cua ntsuas)
Tsawg (nws. Bassi) - 1) ob basses; 2) ib qho kev qhia ua si ob chav basses thiab cellos ua ke
Bassi di Alberti(nws. bassi di Alberti) – Albertian basses
Baßklarinette (German, basklarinette) - ntses bass thaj tsam clarinet
Baßkiausel (German Basklausel) - bass suab txav (los ntawm D mus rau T) nrog tag nrho thiab zoo meej cadanse
Baßlaute (German baslaute) - ntses bass thaj tsam
basso (it .basso) – 1) bass (txiv neej lub suab); 2) qhov qis tshaj sab ntawm polyphonic muses. sau ntawv; 3) ob chav ntses bass thaj tsam; 4) lub npe. qis sau npe suab paj nruag; lus qis, qis
Basso pob (nws. basso buffo) - comic bass
Basso cantante (nws. basso cantante) - bass siab
Basso cifrato (nws. basso cifrato) – digital bass
Basso tseem(nws. basso continuo) – digital (nruam) bass
Lub koob yees duab (nws. basso di lub koob yees duab) – ib tug me me ob bass
Basso tsim (nws. basso generale) – 1) digital bass (bass general); 2) starin, npe. kev qhia txog kev sib haum xeeb
Basson (Fabkis basson), Bassoon (English besun) – bassoon
Basso tus lej (nws. basso numerato) – digital bass
Basso ostinato (nws. basso ostinato) – lub ntsiab lus rov tshwm sim hauv cov ntses bass thaj tsam; lus tawv ncauj bass thaj tsam
Basso profundo (It. basso profundo) – tob (tsawg) bass
Basso seguente (It. basso seguente) - ntses bass thaj tsam
General Baßiposaune(German bassozaune) - ntses bass thaj tsam trombone
Baßischlüssel (German basschlüssel) - tus yuam sij bass
Bass-txoj hlua (eng. bass string) – ntses bass thaj tsam (lub suab qis tshaj txoj hlua rau cov cuab yeej bowed)
Bass trombone (eng. bass trombone) ntses bass thaj tsam trombone
Baßitrompcte (ger. bastrompete), Bass trumpet (eng. bass trampit) – ntses bass thaj tsam
Baßtuba (German bastuba), Bass tub (English bass tube) - ntses bass thaj tsam
bar (English beten), stick (Fabkis baton) - tus neeg xyuas pib lub baton
Yeej (Fabkis batman) - Kuv ) starin, kho kom zoo nkauj (hom trill); 2) ntaus (hauv acoustics)
Battere nyob rau hauv tempo(nws. battere il tempo) – tuav lub yeej
Battere ntawm musica (nws. battere la music) – coj
roj teeb (fr. batry) – ib pawg ntawm ob peb percussion instruments
Roj teeb (eng. roj teeb) – decorations
yeej (fr. batre) - ntaus
Tus me nyuam (batre la mesure) - tuav tuav, coj
Battuta (nws. battuta) - 1) tshuab; 2) kev sib tw; 3) tus neeg xyuas pib lub baton
Bauernflöte (German bauernflete) - ib qho ntawm cov npe ntawm lub cev
Be (German Be) - tiaj tus
Cov Nqaj (English beak) - lub qhov ncauj ntawm lub tshuab cua tshuab
Ua tsaug(German beantvortung) - 1) cov lus teb hauv fugue; 2) xyaum lub suab hauv canon
Bearbeitung (Lub teb chaws Yelemees) -
yeej kev npaj (lus Askiv ntaus) - 1) tuav, tuav tuav; 2) muaj zog metric sib koom; 3) kev siv zog ntawm kev ua haujlwm (jazz lub sijhawm); ntaus ntawv Yeej lub sijhawm (eng. beat time) – tuav lub yeej
Beaucoup (fr. sab) - ntau, heev
Kev ntseeg (nws. babyzation) -
Pib solmization (Lus Askiv bebop) - ib qho ntawm cov qauv ntawm jazz, kos duab; tib yam li bop, rebop
Bebung (German bebung) - ib txoj kev tshwj xeeb ntawm kev ua si ntawm clavichord; kev tshee tshee
Bee (Fabkis rov qab), Jesso (It. backko) - lub qhov ncauj ntawm woodwind instruments
Bécarre (Fabkis rov qab) - bekar
pas dej ua ke(German backken) - cymbals Becken an der grossen
Trommel tau txais txiaj ntsig (German backken an der grossen trommel befestiht) - ib lub phaj txuas nrog lub loj. nruas
Becken txoj kev (German: backken aufgehengt) - raug tshem tawm cymbal
Bedächtig (German: bedehtich) - xav, maj mam
Bedeutend (German: badoytend) - tseem ceeb; eg Ua tsaug nawb - ntau qeeb dua
Bedeutungsvoll (German bedoytungs-fol) - nrog lub ntsiab lus ntawm
Caum (Fabkis Befroy) - tom-tom; literally tswb tswb
zoo siab ( German tau txais txiaj ntsig) kev tshoov siab , zoo siab
Beggar's opera (English beges opera) - tus neeg thov khawv 's opera pib (ez et de biginin) - raws li thaum pib ntawm Begleitend (German bagleytend) - nrog, nyob rau hauv qhov xwm ntawm accompaniment Begleitung (bagleitung) - nrog Begleitend ein wenig verschleiert
(German bagleytend ain wenih faerschleiert) - mus nrog me ntsis ntaub thaiv npog
Beguine (Fabkis pib) - pib (Latin American seev cev)
Behagüch (German behaglich) - calmly, calmly
Ob tus (German bayde) - ob qho tib si
Beinahe (German baynae) - yuav luag
Beinahe doppelt li langsam (bainae doppelt zo langsam) - yuav luag ob zaug qeeb li Beinahe
doppelt yog li schnell (bainae doppelt li schnel) - yuav luag ob zaug sai dua; zoo nkauj hu nkauj Ua kom muaj zog (German Beléband), Belebt (belebt) - cus ciav, animated Tswb
(English bel) – 1) tswb, tswb; 2) tswb [rau cua tshuab]
Tswb (belz) - tswb
Bellico (nws. bellico), Bellicosamente (bellicozamente), Bellicoso (bellicoso), Zoo li tsov rog (fr. belike) - ua tub rog
Tswb (eng. belous) – furs for txhaj, cua (hauv lub cev)
plab (Lus Askiv dawb) - 1) soundboard ntawm lub piano; 2) Sab saum toj lawj ntawm cov hlua khi
Pav ca (Fabkis Bemol), Bemolle (Italian Bemolle) - tiaj tus
Bemolisée (Fabkis Bemolize) - ib daim ntawv nrog lub tiaj
Ben, ua (Italian ben, bene) - zoo, heev, raws li nws yuav tsum
Khoov (eng. band) - ib tug txheej txheem ntawm jazz, kev ua tau zoo, nyob rau hauv uas lub suab tau txo me ntsis, thiab ces rov qab mus rau nws qhov siab qub; ntawv khoov
Benedictus (lat. benedictus) – “Foom koob hmoov” – qhov pib ntawm ib feem ntawm pawg thiab requiem
Beneplacido (nws. beneplacido) - ntawm qhov xav tau, raws li koj thov
Ben marcato (nws. ben marcato) – kom meej meej, zoo highlighting
Ben marcato il canto (ben marcato il canto) – qhia txog lub ntsiab lus zoo
Ben tenuto (nws. ben tenuto) – tuav [suab]
zoo Bequadro (nws. backquadro) -
ua Bequem (German backveym) - xis, xis nyob
Lullaby (fr. bereez) – lullaby
Bergamasca (nws. Bergamaska), Bergamasque (fr. bergamask) - ib tug seev cev (thiab ib tug chant rau nws) ntawm lub xeev ntawm Bergamo nyob rau hauv ltalis
Bergerette (
fr . berzheret) - tus tswv yug yaj zaj nkauj pej xeem seev cev txhawb nqa (German beruigend) - calming cia Beschleunigen (German Beschleinigen) - ua kom ceev Beschlu ß (German beshlyus) - xaus Beschwingt (German beshwingt) - swaying; leicht beschwingts (leicht beschwingt) – me ntsis swaying [R. Strauss. "Lub neej ntawm Hero"] txoj hauj lwm (German Besetzung) - muaj pes tsawg leeg ntawm [ pawg, orc., hu nkauj] tshwj xeeb
(German betonders) - tshwj xeeb, tshwj xeeb
Bestimmt (German beshtimt) - twv yuav raug hu, decisively
Nyuaj siab (German betont) - hais txog, emphatically
Ntsiab lus (German betonung) - hais lus, hais lus
Bevortretend (German befortretend) - qhov tseem ceeb
Bewegt (German .bevegt) – 1 ) ntxhov siab; 2) mobile, cus ciav [tempo]
Bewegter (bevegter) - ntau mobile; ua neej nyob
tsab ntawv tsa suab (German bevegung) - kev txav
ntaub ifferter Ba ß (German beciferter bass) - cov ntses bass thaj tsam
suav siv (German bezug) - 1) ib txheej ntawm cov hlua rau cov twj paj nruag; 2)
Biancahneev plaub hau (nws bianca) - 1/2 (ceeb toom); lus, dawb
Bicinium (lat. Bicinium) – 2-lub suab hu nkauj (nruab nrab xyoo pua)
zoo (Fabkis bien) - zoo, heev, ntau
Bien articul
 é (Fabkis bien articule) - txawv heev
Bien en dehors (Fabkis bien en deor) - qhov tseem ceeb zoo
Bien force avec soin les notes (fr. Bien quab yuam avec soin le note) - ua tib zoo hais txog tus kheej sau ntawv [Boulez]
Biffara (nws. Biffar), Bifra (bifra) - ib qho ntawm cov npe ntawm cov
Band loj (English .big band) – 1) jazz muaj 14-20 tus kws ntaus nkauj; 2) jazz style, kev ua tau zoo (los ntawm pawg lossis tutti)
Loj heev(Lus Askiv loj ntaus) - ib qho ntawm cov qauv niaj hnub, suab paj nruag pop, suab paj nruag; txhais tau ib tug loj ntaus
daim duab (German bild) - duab
Binaire (fr. biner) - 2-tuav [bar, loj]
Qhuas (eng. bind), Bindebogen (German bindebogen) - Pab Koomtes
Bis (lat. bis) – rov, ua lub npe. lus 2x Bis (Lub teb chaws Yelemees)
Nce mus txog rau (bis auf den) – mus txog [ib yam dab tsi]
Nyob zoo Zeichen (bis tsum tsáykhen) – up to the
Bisbiglando kos npe (nws. bizbiliando) - 1) ntxhi; 2) saib ntawm tremolo ntawm lub harp
Bischiero (It. Bischiero) – peg ntawm bowed instruments
Biscroma (Nws. Biscroma ) - 1/32 (npe) Xav tau (
It . bison) - raws li, nws yog tsim nyog bitonality Bitterüch (German bitterlich) - iab Bizzarro (Ib. bidzarro), nrog bizzarria (con bidzaria) - coj txawv txawv, txawv txawv Dub- hauv qab (English blackbotham) - Amer. dawb seev cev (Fabkis blanche) – '/2 (ceeb toom); lus dawb Blasebälge (German blazebeyage) - lub tshuab nqus cua (hauv lub cev)
Bläser (German blazer), Blasinstrumente (blazinstrumente) - cua tshuab
Blas-Quintett (German blaz-quintet) - quintet ntawm cov twj paj nruag cua
nplooj (German blat) - 1) ib tug reed rau woodwind instruments; 2 ) lus ntawm lub
kav dej of lub kabmob -chord (Lus Askiv thaiv code) - thaiv chord - chord ntawm 5 lub suab, kaw hauv octave (jazz, lub sijhawm) Blockflöt
(German blockflöte) – 1) longitudinal flute;
2) Ib qho ntawm cov npe ntawm Blue lub cev (Lus Askiv xiav) - xiav, npub, nyuaj siab
Blue sau ntawv (xiav sau ntawv) - blues sau ntawv (cov kauj ruam loj thiab me qis qis los ntawm kwv yees li 1/4 suab); Blue nplai (blue scale) – blues scale (jazz term)
Kev nyuaj siab vim (English blues) – 1) zaj nkauj ntawm American blacks; 2) qeeb tempo hauv Asmeskas seev cev suab paj nruag
Bluette (Fabkis bluet) - ib tug trinket,
ib daim ntawm Bossa (It. Bocca) – qhov ncauj, a Bocca chiusa (thiab Bocca Chiusa) - hu nkauj nrog lub qhov ncauj kaw
Bocchino (It. Boccano) – 1) lub qhov ncauj ntawm cov twj siv tooj dag; 2)
Bockpob ntseg cushion (German sab), groß pob (groc sab) -
Bockstriller bagpipe (German boxstriller) - Boden tsis sib xws trill
(German boden) - lub lawj qis ntawm cov cuab yeej siv hlua
Bogen (German bogen) - 1) hneev; 2) crown ntawm tooj dag ntsuas
Bogen Wechseln (bógen wexeln) – hloov lub hneev
Bogenführung (German bogenfürung) - suab rho tawm tswv yim nrog hneev
Bogeninstrumente (German bogeninstrumente) - bowed instruments
Bogenmitte (German bogenmitte) - [ua si] nrog nruab nrab ntawm hneev
Bogenstrich (German. bbgenshtrich) - mob stroke ntawm bowed instruments
Bogenwechsel (German Bogenwechsel) - hloov ntawm hneev nti
ntoo (French bois) - woodwind instrument
Boisterous bourree(English boyssteres bure) – frantic bourre [Britten. Simple symphony]
Ua suab paj nruag (French buat a music) - suab nkauj. lub thawv
Bolero (Nws., Spanish bolero) - bolero (Islan. seev cev)
Bombard (Ib. bombard), Bombarde (Fabkis bonbard), Bombart (German foob pob hluav taws), Bomhard (Bomhart), Bommert (Bommert) — bo mbarda : 1) ib tug qub woodwind instrument (ib tug yawm txiv ntawm lub bassoon); 2) ib qho ntawm lub cev sau npe
Bombardon (Fabkis bonbardon), Bombardon (German bombardon), Bombardone (Italian bombardone) – bombardon: 1) ib tug qub woodwind instrument; 2) ib tug tooj dag cua ntsuas ntawm qis tessitura (19th caug xyoo); 3) ib qho ntawm cov npe ntawm cov
Bombo lub cev (it. bombo) – starin, term, npe. ceev repetition ntawm tib daim ntawv
zoo (fr. bon) - zoo, tseem ceeb
Bonang (bonang) – ib pawg me me gongs
Cov pob txha (eng. bonz) – castanets; cov pob txha
bongos (bongos) – bongos (percussion instrument of Latin American keeb kwm)
Boogie swb (Lus Askiv boogie woogie) – boogie-woogie: 1) tus qauv ntawm kev ua si piano; 2) seev cev ntawm 30s. xyoo pua 20th
Bop (English bop) - ib qho ntawm cov qauv ntawm jazz, kos duab; tib yam li bebop, rebop
Bordone (nws. bordbne), Bordun (German bordun) - bourdon: 1) nruam thiab tsis hloov hauv lub suab ntawm cov hlua qhib ntawm plucked thiab bowed instruments; 2) tsis tu ncua lingering qis suab ntawm lub bagpipe; 3) hom chaw nres tsheb hauv nruab nrog cev; 4) ib qho ntawm cov npe ntawm cov
Bossa nov lub cev (Portuguese bossa nova) – lat.- Amer. seev cev
Lub raj mis (nws. bottille), Lub raj mis ( eng. fwj), fwj ( fr kev.
butey ) - lub raj mis (siv raws li cov cuab yeej percussion
) bud), khawm (eng. batn) – ib lub pob rau bowed instruments lub qhov ncauj (fr. hav txwv yeem) - 1) lub qhov ncauj; 2) tshuab qhov rau Bouché cua tshuab
(fr. bouche) – kaw [suab ntawm lub horn]
Bouchez (zeeg) - kaw
Bouche fermée (fr. bouche ferme) – [sing] nrog koj lub qhov ncauj kaw
Bouche rov qab (bouche ouverte) – [sing] nrog koj lub qhov ncauj qhib
Cork (fr. bushon) - cork (ntawm lub tshuab raj)
Bouffe (fr. buff) – buffoon, comic
Bouffon (fr. buffon) - jester, comic artist. operas ntawm lub xyoo pua 18th
Bouffonade (French buffoonery), Bouffonerie (buffoonery) - buffoonery, kev ua yeeb yam comic
Thaws (lus Askiv bounce) - 1) ua elastically, rub rov qab ntaus; 2) Nruab nrab tempo (jazz lub sij hawm)
Bourdon(Fabkis bourdon, Lus Askiv buedn) - bourdon: 1) nruam thiab tsis hloov hauv suab nrov ntawm cov hlua qhib ntawm plucked thiab bowed instruments; 2) tsis tu ncua lingering qis suab ntawm lub bagpipe; 3) hom chaw nres tsheb hauv nruab nrog cev; 4) ib qho ntawm cov npe ntawm lub cev
Haus cawv (fr. bure) – bourre (laus, french round seev cev, seev cev)
Xaus (fr. boo) - kawg; du bout de l'archet (du bout de larche) – [ua si] nrog qhov kawg ntawm hneev
Boutade (fr. butad) – butad: 1) zoo siab seev cev; 2) me me impromptu ballet; 3) instrumental fantasy
Nyo hau (English bow) - ib tug hneev; Nyo (bowin) - suab rho tawm cov txheej txheem nrog hneev
Hneev-plaub(English bow hee) – bow
cov plaub hau (eng. bowed instruments) – bowed instruments
Hneev taw (eng. bowtip) - qhov kawg ntawm hneev; nrog tus hneev taw (wiz de bowtip) - [ua si] nrog qhov kawg ntawm hneev
Brace (eng. brace) – qhuas
Branle (fr. bran) – Fabkis. seev cev ntawm lub xyoo pua 16th)
Toog (English bras), Khoom siv tooj dag (bras instruments) - tooj dag cua tshuab
tooj dag band (English bras bznd) – 1) cua orc .; 2) instrumental ensembles of North-Amer. cov dub ua si ntawm txoj kev
Bratsche (German bratshe) - viola (hloov ntsuas)
ua siab loj(Fabkis bravura), bravura (Italian bravura) - bravura
Bravurstück (German bravurshtyuk) - bravura daim
so (Lus Askiv so) - me me. melodic improvisation ua tsis muaj suab nrov. accompaniment (jazz, lub sij hawm); lus tawg
Brechen (German Brechen) - arpeggiate
Luv luv (Fabkis Bref) - luv, luv
Sib deev (German Bright) - dav
Breiten Strich (German Bright stroke); Breit gestrichen (ci gestrichen) - [ua si] nrog hneev taw dav
Ua txhaum (nws. breve) - 1) luv, luv; 2) ib daim ntawv sib npaug ntawm lub sijhawm rau 2 tag nrho cov ntawv
Breviss(lat. brevis) – lub sijhawm thib 3 loj tshaj plaws hauv
Choj mensural notation (English choj) – I) in zstradn. suab paj nruag, jazz, nruab nrab modulating ib feem ntawm daim; 2) shteg ntawm lub piano; 3) sawv ntsug rau bowed instruments; ntawm tus choj (ntawm tus choj) - [ua si] ntawm qhov muag
kaj (eng. bright) – kaj, ntshiab, cus ciav
Bright swingly (ci swinley) - jazz, ib lo lus qhia txog kev nrawm nrawm
Bright pob zeb (Zoo pob zeb) - ceev pob zeb-n-roll
Brillante (Fabkis Briyan), Ua txim taws (Nws. Brillants) – ci ntsa iab
Cib (German Brill) - lub nplhaib valve (rau cov cuab yeej cua), tib yam li lub nplhaib-kappen
Brindisi(It. Brindisi) – haus zaj nkauj
Brio (nws. brio) – liveliness, gaiety, excitement; ua brio (con brio), Nyob zoo (brioso) - cus ciav, lom zem, zoo siab
Brisé (fr. cua) - tawg, tawg [chords]
Sab (English broad), Dav (broadley) - dav.
Broderies (fr. Brodry) - 1) cov hniav nyiaj hniav kub; 2) auxiliary sau ntawv
Bruise (fr. bruissmann) rustle, rustle
Txhawj (fr. bruy) - suab nrov; Tsis nrov (bryuyan) - nrov
Bruitisme (bruitism) - suab paj nruag
Brumeux (fr. brume) - pos huab, zoo li hauv huab cua [Skryabin]
Brummstimme(German brumshtimme) - hu nkauj tsis muaj lus
Brummtopf ( German brumtopf ) - percussion instrument (lub suab yog muab rho tawm los ntawm maj mam txhuam tus ntiv tes ntub ntawm daim nyias nyias) Brunette ( fr
brunet )-pastoral
song ) - txhuam rau nruas (hauv jazz) Brusque (French brusque), Brusquement (bruskeman) - roughly, sharply, mam li nco dheev Brusque presser (brusque presse) - nrawm nrawm Brustregister (German brustregister) - lub hauv siab sau npe Bruststimme (German brustshtimme) - lub hauv siab lub suab Brustwerk (German brustwerk) - ib pab pawg neeg sau npeBrutal
(German brutal) – roughly [Hindemith. "Kev sib haum xeeb ntawm lub ntiaj teb"]
Buca (nws. beech), Buco (buco) - lub qhov rau lub suab seev
Buccina, bucinas (lat. buccina, bucina) – buccina: 1) ib tug loj yeeb nkab los ntawm ancients, cov neeg Loos; 2) Hnub Wednesdays, ib-paus xyoo - teeb liab horn
Buchstabenschrift (German buchshtabenshrift) - lus. sau ntawv buffo ua (nws. buffo) – 1) comedian; 2) comic, funny;
Buffonata ( buffonata) - buffoonery, buffoonery comic
ua yeeb yam
buffonesco ua - comically, clownishly
(German Bugelhorn) - 1) lub teeb liab horn; 2) tsev neeg ntawm tooj dag cua twj
Bugle (Fabkis bugle) - bugelhorn (tsev neeg ntawm tooj dag cua tshuab)
Bugle alto (bugle alto) - altohorn
Bugle tenor (bugle tenor) — tenorhorn
Bugle (English bugle) - 1) yos hav zoov horn, horn, signalhorn; 2) bugelhorn (ib tsev neeg ntawm tooj dag cua tshuab)
Bugle thiab clef (fr. bugl a clef) - horn nrog li qub ( tooj dag cua ntsuas)
Bühnenmusik (German bünenmusik) - 1) suab paj nruag ua nyob rau theem - hauv opera lossis operetta; 2) suab paj nruag rau ua yeeb yam, ua yeeb yam.
Kev khib (German bünde) - lub frets ntawm lub
Burden hlua plucked instruments(Lus Askiv badn) – 1) chorus, refrain; 2) lub suab bass thaj tsam ntawm lub bagpipe
Burdoun (English beedun) - bourdon: 1) lub suab ntawm qhib hlua ntawm plucked thiab bowed seev, nruam thiab tsis hloov nyob rau hauv qhov siab; 2) tsis tu ncua lingering qis suab ntawm lub bagpipe; 3) hom chaw nres tsheb hauv nruab nrog cev; 4) ib qho ntawm cov npe ntawm cov
Kev thuam lub cev (nws. Burla) – ib tug tso dag, ib tug me me suab paj nruag. kev ua si ntawm tus cwj pwm humorous
Burlando (burlando) - playfully, playfully
burlesque (nws. burlesque) – ib tug ua si nyob rau hauv ib tug playful ntsuj plig
burlesque (Fabkis burlesque, lus Askiv belesque) - burlesque, parody, funny, comic
Burletta (nws. burletta) – vaudeville
Bussando (nws. bussando) – tapping
Bussato (bussato) - muaj zog, nrov nrov
Bussolotto (it. bussoloto) – ib lub tswb rau cua tshuab

Sau ntawv cia Ncua